Titta, titta, titta!

Nu är köpekontraktet på huset påskrivet och klart *glädjeskutt*! Vi kommer att träffa säljarna framöver för att gå igenom lite mer om vad som blir kvar i huset och vad vi kanske är intresserade av att köpa av dem. Själva övertagandet blir nog det 15/10, då har vi två veckor att fixa med flytt från och städ av vår nuvarande lägenhet. Så skönt. Förra flytten var hektisk, detta blir mer angenämt. Vi kan köra nåt lass på kvällstid efter jobbet och behöver inte ta ledigt i samma utsträckning. Fast det kanske vi vill ändå, det är ju så härligt att få pyssla med ett nytt hem.

Annars då? Har sovit en del i eftermiddag. Åt kräm och kalkonbröstsmörgås till middag, "svimmade" sedan på sängen, lite väl länge, men skönt och välbehövligt var det.

Idag fick jag mina söta skor av loafermodell. Jag har just testat dem, storleken räcker till, möjligtvis tänkte jag använda skoblocken för att få ut dem lite i vidd framtill. Klackhöjden på 8,5 cm är lite ovan också men jag går mest i klackar till fest och det var väl det somn var det huvudsakliga användningsområdet för dessa också.

Gnällblogg? Kanske liiite...

Fyyyy, vad trött jag är nu! Jag har sovit urkasst i natt, värmen ute bidrar också till tröttheten (man är ju knappt van) och jag har ont i mage och rygg. Det blir lättmiddag i eftermiddag - fil/kräm och en smörgås sedan tänkte jag faktiskt sträcka ut mig på soffan eller sängen en stund.

Nu blir det inget mer gnällande, shame on me! Jag är ju på tok för lycklig för sånt strunt egentligen...☺

Bankernas kamp har inletts

Mäklaren ringde för en stund sedan, säljarna har tydligen rätt schyssta lån och bundna räntor idag som vi kan få ta över, han skulle ordna med några kalkyler tills idag kl .11 då vi ska ses på mäklarbyrån för att skriva på papprena. Vår bank vill ju naturligtvis behålla oss som kunder så dit ska vi efteråt för att se vad de kan göra för att matcha den andra banken. Vi vill ju såklart hitta de mest fördelaktiga lånen, vilka de är får vi nog reda på idag...

Mensvärk

Detta månatliga obarmhärtiga gissel. Vaknade ca. halv tre i morse och har knappt sovit sedan dess, ont i mage och rygg och attacker av frossa då det gör som ondast. Jag lyckades slumra till stundtals fram till kvart i fem men då fick jag nog och gick upp och tog mig två värktabletter, sedan låg jag där om drömde om värmedynan - det är det absolut mest effektiva för min del när det gäller att lindra mensvärk. Jag lyckades dock inte finna motivationen att ta mig upp och försöka åla mig in under sängen och plugga i stickkontakten, ville ju bara få sova. Idag kommer jag att "gå på" värktabletter för att kunna stå upprätt och för att kunna jobba, jag känner riktigt hur überjävlig den är nu trots att jag har kvar effekten av morgonens tabletter.

Detta är ändå en barnlek i jämförelse med hur det var när jag var yngre, fyyy f-n. Då var jag ordentligt sjuk vid mens, jag kunde knappt räta ut ryggen och det kändes som att något höll på att slitas itu inuti mig.

Jag vet att man ska vara tacksam över att mensen funkar som den ska men ibland har jag svårt att kvittra åt mensvärk. So sue me!

Aftonbladets opålitliga blogg

Strul, strul, strul! Vad är det som händer egentligen? AB-bloggen går i strejk i perioder. Nu har den inte fungerat ett bra tag under förmiddagen. Detta är det besked jag fått när jag försökt besöka en AB-bloggare eller min egen sida:

Could not connect: Can't connect to local MySQL server through socket '/tmp/mysql.sock' (11)

Det var problem redan i fredags, under eftermiddagen. Det är otroligt frustrerande att det inte fungerar just när man har nåt "på hjärtat". Dessutom verkar besöksräknaren ha strejkat. Segt som bara den går det också, det gäller att köra ctrl + c innan man skickar iväg nåt här just nu. Annars riskerar man att förlora rubbet. Annoying!

Baksmälla

Måndag igen. Idag dök det upp en del "nya" ansikten på jobbet, en del suckande på fikarasten blev det också. Det är tungt att komma tillbaka efter ett par veckors ledighet då man haft egen tid, möjlighet till sovmorgnar, utflykter och fått lägga undan lite rutiner och vardag. Själv är jag ju inne på femte arbetsveckan efter ledigheten så den där känslan har gått över sedan länge. Däremot kommer jag ju att få uppleva den där känslan igen efter vår USA-resa och då med besked, sist kändes det som en stor baksmälla att komma hem. Det är inte bara tidsomställningen på 9 timmar som känns i kropp och knopp utan allt det andra också. Vi hade det så otroligt bra, det går inte att sätta ord på känslan och upplevelsen. På de saker vi gjorde och allt vi såg. Att komma hem till "grå vardag" efter något sådant känns - det kan jag tala om. Det är i och för sig inte omöjligt att "baksmällan" blir lindrigare denna gång eftersom vi strax efter ska påbörja flytten till vårt älskade hus ♥

På tal om huset så skriver vi papprena i morgon och ska sedan direkt till banken för att betala in handpenningen. Vi tänkte fira lite ikväll, med en god köttbit och en flaska rött. Det hade ju varit mysigast att få göra det på tisdagkväll men Daniel har träning så det går inte.

Men nu är det dags att gno vidare...

Era jävla egoister!

I går var vi ju på Luleåkalaset. Vi tog bussen på kvällen, tyvärr inleddes det hela med tråkiga nyheter då jag fick ett SMS av min mamma om att en av pappas arbetskamrater gått bort i cancer, det hela har gått mycket snabbt. Han började känna av sjukdomen innan semestern och nu är han borta. Mannen i fråga var tillika pappa till två killar som gick i samma skola som mig och mina systrar och vi brukade lyckas "krocka" på Skara sommarland under våra husvagnssemestrar. Vi hade himla roligt då vi sågs och umgicks flitigt under dessa perioder. Kort sagt en trevlig familj. Det är för hemskt. Just nu tycker jag att det är så mycket cancer omkring mig, det positiva i kråksången är att man får sig en aha-upplevelse. Varför hålla på och gnälla? Älta det förgångna eller enbart leva för framtiden. Livet är här och nu och det är skört, i morgon kan det vara över.

På tal om att inte gnälla *s*...

I går på kalaset, när vi ändå befann oss i södra hamn tänkte vi stanna till och lyssna lite på Markus Fagervall, det duggade lite från himlen, dock inte speciellt mycket men paraplyerna dök upp som svampar i publiken, vi fick kryssa runt för att få lite sikt och hann bara stå där en stund så kom nästa paraply. Då jäkla irriterande. När man står i publik framför scen så är det faktiskt otroligt egoistiskt att slå upp ett stort svart paraply som skymmer sikten för en massa andra människor. Dessutom är det extra frustrerande när det inte ens regnar speciellt mycket. Jag kunde faktiskt inte låta bli att påtala detta åt ett gäng ungdomar som fläkte upp sitt paraply framför näsan på oss, jag kan riktigt föreställa mig deras snack när jag hade gått, de tyckte nog att jag var världens surkärring och ragata - men det bjuder jag på! Jag tappade i alla fall både humör och tålamod för någon konsert så vi begav oss in i Wallmans salongers tält istället, där stannade vi mer eller mindre hela kvällen. Mycket trevligt. Vistelsen på kalaset blev bra mycket billigare än "planerat", utöver förköpsbiljetten gick det 230 :- och det inkluderade bussbiljetten hem på nära 100:-. Bra jobbat tycker jag. Hemma var vi efter 03 någon gång och efter avsminkning och tandborstning somnade jag gott i renbäddad säng.

Något som slog mig under kvällen var att det var så otroligt mycket yngre där och så mycket ungdomsfylla, mer än jag upplevt tidigare år. Folk satt utslagna i port efter port. Mycket ledsamt att se. Har det ökat i år eller noterade jag det bara mer? På väg till busstationen fick vi kryssa mellan spyorna som duggade tätt, tyvärr missade Daniel vid ett tillfälle så det blev sko-sanering; asfaltsskrapande, vattenpölsbadand och våtservettstorkande! Lite bilder från gårdagkvällen:


Wallmans Elvisar


Daniel och jag


Underbart god souvaskebab innan hemresa


Mörkret har börjat lägga sig över norrbotten

Nu är vi hemma igen efter att ha varit till byn och uppvaktat syrrans flicka med en försenad present, Jeanette som fyller 26 idag och andra syster Jill som fyller 30 om nån vecka, presenten var ett LYXA-paket på Haparanda stadshotell med trerättersmiddag för henne och hennes man. Hon har alltid tusen järn i elden och huset fullt av barn från hela byn och hon om någon förtjänar att åka bort och vila och bara ta hand om sig själv. Presenten var planerad sedan länge men för några dagar sedan kom ett förslag från henne om vi kunde ta hand om barnen 7-8-9:e september så att de kunde ta en Piteå Havsbads-weekend och när detta sedan gick i stöpet pga av hennes man skulle träna knattar i fotboll den helgen så gick luften ur henne lite. Därav den tidiga presenten, det kan ju vara lite sent att boka en svit i slutet av augusti (när hon fyller år) också när de vill ha den i början av september.

Nu ska jag ta mig en uppfriskande dusch och dra på mig lite smink - bättre sent än aldrig. Ha en skön lördag!

Välkommen till mitt jobb

Här ägnar jag stora delar av min vakna tid, det är i alla fall platsen som jag utgår från (med tanke på att jag gör en hel del hembesök i mitt jobb också). Älskar både mitt jobb (mina arbetsuppgifter) och min arbetsplats, sedan har ju allt sina ups 'n downs såklart men på det stora hela är det mycket trivsamt.

Nu har jag i alla fall lämnat stället för denna vecka, flexade två timmar idag - himla skönt på en fredag! Helgen och ledigheten är här. Här blir det en lättare middag om en stund, vi vill ju rymma lite sushi, thaimat eller nåt annat senare ikväll. Efter detta ska vi piffa till oss lite för kvällen och dricka lite drinkar sedan blir det buss till Luleå för att vimla och mingla på Luleåkalaset. Jag gillar verkligen stadsfester. Där rör sig folk i alla åldrar, finklädda eller direkt komna från jobbet. Det flödar musik och dofter och olika mat och drycker finns att köpa. Dessutom träffar man oftast en hel massa bekanta - många som man sällan träffar annars. Kul!

Känner du igen dessa personer?

Vi som älskade (älskar?) de underbara -80 och -90-talsfilmerna har säkerligen sett dessa två skådisar åtskilliga gånger, dock i yngre upplaga. Båda var riktiga hotties och flickdrömmar på den tiden. Känner du igen dem?

Kaffe(myten?)

Jag har aldrig upplevt något uppiggande med kaffe. När jag pluggade inför tentor brukade jag inbilla mig att kaffe skulle göra mig piggare och hinkade därför en del java men upplevde aldrig någon sådan effekt. Jag har heller inget begär/behov av det, jag dricker när det finns men skulle i princip aldrig koka mig en kopp hemma - om jag inte har "kaffetörstiga" gäster vill säga.

Kaffe är däremot gott och jag gillar det i olika varianter men till vardags på jobbet blir det svart. Jag dricker det enbart för att det tilltalar min tunga. Allra godast är det efter en smarrig middag med gott vin, då är det verkligen pricket över i:et. Det knyter liksom ihop hela påsen av smaksensationer.

What a beautiful morning!

Det utlovade regnet låter vänta på sig. Här strålar solen från en nästintill klarblå himmel. Det var rent ut sagt en fröjd att promenera till jobbet idag. Tydligen ska regnet lägga sig över stan igen senare idag men man kan ju hoppas på annat. Jag fick nästan upp hoppet om en solig kväll på Luleåkalaset i morgon. Nåja, hoppet är inte ute ännu...

Ville bara önska en underbart god morgon till alla från ett strålande soligt Boden!

Kort & koncist

Jobbat. Handlat. Fixat middag. Tvättat nya sängkläder. Haft syrran på besök. Bjudit henne på middag. Hjälpt henne att färga håret. Färgat mitt eget. Hängt tvätt. Duschat. Noppat ögonbryn. Planerat manikyr. Pratat med andra syrran i telefon. SMS:at lite. Glömt manikyr. Sett "Underbara Älskade". Svarat på kommentarer i bloggen.

Allt som återstår nu är tandborstning och sängen. Läsa lite och sova skönhetssömnen.

Godnatt där ute!

Här gjorde storleken all skillnad

Vem är perfekt och prickfri?

Alla har åsikter och alla har rätt till åsikter men vart går gränsen? Många har otroligt starka sådana och anser att det liv de lever är det rätta och att alla borde leva som dem genom ”påprackning” och ”frälseri”. Få människor på vår jord är så dumma att de inte fattar att det är bättre att köpa och äta ekologiskt, gå/cykla istället för att köra bil, äta grönsaker istället för kött, dricka vatten istället för vin, skippa cigarretterna/snuset och lägga pengarna på välgörenhet istället.

Ur många synvinklar är jag en helt ohygglig människa, jag borde inte få dra ett andetag till på vår vackra och värdefulla jord. Jag äter absolut inte prickfritt (varken ur hälso- eller miljösynpunkt), det händer att jag feströker (om än sällan), jag tycker om att dricka några glas vin/drinkar ibland, jag kör bil både privat (sällan) och i jobbet, jag flyger och förpestar vår jord, jag sopsorterar rätt noga – dock inte prickfritt. Ibland slinker det ner saker i brännbart som inte hör hemma där. Jag handlar hellre på extrapris än ekologiskt. Jag bryr mig föga om vart mina kläder är tillverkade och av vem när jag står där på Kapp Ahl. Och vem vet vad det är för "trevliga" ämnen jag drar in i huden när jag färgar mitt hår.

Jag riskerar att ligga samhället till last då jag inte är normalviktig, det paket cigaretter (eller hårfärgen?) jag förbrukar per år kanske ger mig cancer och innebär att jag kostar samhället pengar och alla vet ju att alkohol är helt förkastligt! Min semesterresa en gång per år förstör vår miljö likaså min bilkörning. För att inte tala om hur jag bidrar till slavarbetet i mindre bemedlade länder.

Jag är inte totalt sjövild vad gäller mat, dryck och nöjen och jag bor heller inte på sofflocket. Naturligtvis tänker man till - så jag kan ärligt erkänna att jag inte tänker ge upp livets ljusglimtar och guldkorn. Om folk leva prickfritt och asketiskt så OK! – däremot kan jag sätta en hel del på att de människorna är få! Till och med Anna Skipper har vin i skåpen minsann *s*

Alla har vi våra passioner och ”laster”. Jag har ett liv att leva och vill leva det till fullo. Om det sedan innebär att jag dör 5 år tidigare spelar ingen roll. Hellre ett liv där jag levt och njutit faktiskt!

Så – jag är långt ifrån perfekt om perfektion är detsamma som en nolltolerans för livets kryddor. Är du?

Alla kan göra något men ingen kan göra allt!

Semester varje vecka

Det är lätt att se en lång och brant uppförsbacke framfrör sig när man just återvänt till jobbet efter en skön semester. Jag läste Aftonbladets söndagsbilaga i helgen där en stressdoktor lämnade lite råd till de vars semester är över. Ett av dem var riktigt tänkvärt och löd så här:

En vecka har 168 timmar. Säg att du jobbar 40 timmar av dem, reser i 5 timmar, sover 49 timmar och sköter hushållssysslor i 35 timmar. Då har du ändå kvar 39 timmars ledighet. Tyvärr har våra hjärnor en tendens att fokusera på allt vi inte hinner göra, vilket gör att vi inte riktigt förstår hur mycket fritid vi egentligen har. Njut istället för att gräma dig!

En regnig onsdag har tagit sin början, idag var en sån här "kryssa-fram-mellan-daggmaskarna"-morgon. Not nice! Även augusti månad har tagit sin början, som jag skrev i går så innebär det en del uppvaktningar för min del men det är även månaden då vi får betala vår USA-resa och hämta ut våra färdhandlingar. Detta är en högtidsstund ska ni veta. Att sätta sig och kika på kartor, tips på sevärdheter, kolla in hotellen osv...osv. Det är då det RIKTIGA resfebern sätter in.

Vi var ju iväg till Luleå i går för att försöka få tag på ett par rottingfåtöljer som vi sett i ett reklamblad och som skulle ha gjort sig perfekt i relaxrummet. Tyvärr var de slutsålda så det är bara att fortsätta att hålla ögonen öppna.

Annars, vad bjuder onsdag den 1/8 på? Utöver jobb så blir det sillunch här lite senare. I eftermiddag kommer yngsta syrran över på middag och sen blir det nog hårfärgarrace. Jag måste nog ta itu med mitt eget också efter att jag hjälpt henne. Jag börjar se för anskrämlig ut nu.

Nu jobb!

Helt rätt, enligt mig!

Jag blir nästan förbannad när jag läser denna artikel. Det hela låter som som dåliga undanflykter hos arbetsskygga personer. Vägrar man bidra till Sveriges välfärd trots att man erbjudits möjligheten så ska man heller inte ha någon rätt att åtnjuta dess fördelar!

Ideologier? My ass!

Musicovery

Vilken rolig grej!

Jag är ganska såld på detta med webradio, det kan vara en bra variation till ens egna spellistor men även ett sätt att upptäcka ny musik. Det senaste fyndet i raden av webradio"station" är Musicovery.

I Musicovery kan man få låtar framslumpade utifrån genre, tempo, årtionde och/eller om den varit en hitlåt. Låtarna visas sedan intill navigatorfönstret i en trädstrukturerad presentation.

Toppen tycker jag!

Himlen har öppnat sig

Himlen har öppnat sig och regnet fullkomligt vräker ner. Jag och Daniel ska göra ett försök att åka till Luleå och kolla på ett par skor åt honom samt köpa de där två rottingstolarna/fåtöljerna till relaxrummet. Han får plocka upp mig på jobbet, annars lär jag vara totalt genomblöt i samma stund som jag sticker ut nästan genom dörröppningen. Jag har ju inte ens en jacka med mig idag.

Mitt försök till surströmmingsmiddagsraggeri (vilket ord jag fick till där*s*) tycks gå i stöpet, i alla fall denna vecka. Daniel är ju inget jättefan av fisken - även om han kan äta den. Syrran jobbar kväll den dag jag föreslog (jag måste ju ta mig de två milen till dem och tänkte att jag kanske kunde samordna det med Daniels fotbollsträning i samma by - men icket alltså!) Jag tog även upp saken med Pernilla eftersom vi ändå pratat om att ses en kväll för att prata strunt och äta nåt men då ska hon nog äta surisar helgen som kommer. Agneta skulle säkert vara intresserad men kvällarna räcker inte riktigt till. Jag har lovat syrran middag och hjälp med hårfärgning i morgon eftermiddag/kväll och torsdag blir det ju ev. att umgås med Pernilla, fredag är det ju Luleåkalaset som gäller för oss. Jag får vackert vänta på delikatessen.

Angående Luleåkalaset och vädret - de får allt se till att synka sig bättre, så här kan det ju inte se ut på fredag. Nu var det bestämt *s*

Jag vill förnya

Vi har ju letat hus under ca. 2/3 av vår tid i vår nuvarande lägenhet så allt vad möbelinköp och andra nyinvesteringar heter har legat på is. Suget efter detta har ju naturligtvis vaknat nu när husköpet är i land. IKEA öppnade ju här i norr (för att vara mer exakt; i Haparanda) för bra många månader sedan nu. Jag har bekanta som redan hunnit med ett par vändor dit men mitt sug efter en resa dit har varit obefintligt. Jag hade kommit bara hem med servetter, värmeljus och möjligtvis några små skålar. Nu skulle jag däremot gärna åka dit och helst då med en 100 000 på fickan, det sistnämnda kan dock blir svårt *s* På vår önskelista just nu ligger:

• en ny säng, IKEA:s sultanmadrasser är högaktuella, sängram och sängbord är fortfarande ett frågetecken
• ett nytt köksbord, denna gång med minst sex stolar (jag älskar ju mysiga middagar i goda vänners lag) - och ingen mer furu!
• två stolar/fåtöljer och ett litet bord till relaxrummet (här har vi nog redan nåt på G)
• en ny soffa + fåtölj(er), det är inget fel på min underbara Ektorp men vi vill gärna ha en soffa med ett ordentligt sittdjup, sedan drömmer ju D om sin filmfåtölj av reclinertyp. Detta är dock ingen högsta prio men en dag så, vi vill ju nämligen ha en soffgrupp även i gillestugan framöver (och där skulle goda Ektorp göra sig finfint).
• några nya set med frottehanddukar/badlakan samt några uppsättningar bäddset

Sedan tillkommer ju diverse småplock som nya lampor, dukar osv...

Det får bli allt i sinom tid. Det är ju inte bara att knäppa med fingrarna och ordna allt detta men det är bra att i alla fall ha en tanke kring vad som behövs.

Nu är den snart här

- månaden augusti alltså. Den svettigaste av dem alla när det kommer till födelsedagar för min del. Nu ska vi se...

• den 4/8 fyller min yngsta syster Jeanette 26 år
• den 6/8 fyller en farbror 69 år
• den 25/8 fyller min goda vän Erika 31 år
• den 26/8 fyller min andra syster Jill 30 år och mammsen 55 år

Sedan har jag två goda nätvänner som fyller år denna månad också, nu innebär ju inte dessa några presentköp eller något "kalaserande" så de räknar jag inte in.

Kunde ni inte ha spridit ut er lite? *s* Åtminstone ni inom familjen, tre av fem familjemedlemmar fyller år under augusti månad!

Njutningsfullt

Vackert! Precis i min smak...

Min senaste passion

Rostade och saltade pumpakärnor. Underbart gott!

Stilla mitt sug...

Jag har ett brinnande sug efter surströmming och kräftor just nu. Naturligtvis inte i kombination men gärna var och en för sig. Det är främst surströmmingen som lockar just nu. Gärna i klämma med mjukt tunnbröd, kokt potatis, hackad lök och lite gräddfil eller på en skiva hårt tunnbröd.

Så syster...eller någon annan som bor i hus: ingen surströmmingsmiddag på G snart?

Och kanske kräftor senare? Jag bidrar gärna med en västerbottenspaj eller nåt annat. Det är bara det att sån här mat gör sig inte lika bra i en lägenhet.

Jag insåg i går när vi försökte få till en middag med Tove och Jonas hur många helger framöver som är inbokade på endera de kommande helgerna. Kommande fredag ska jag och aniel på Luleåkalset och lördagen hade han ev. en del åtaganden med fotbollslaget, fredagen efter ska gänget samlas för att förbereda lite saker inför Susanne och Christers bröllop på lördagen. Fredag den 17/8 har vi bokat in en kväll med Tove och Jonas och helgen därefter åker Daniel till Falun för att delta i VM (Vattenfallsmästerskapen). Helgen efter detta har han jour igen...

Snusoskulden

Jag har notoriskt vägrat att testa snus, trots otaliga övertalningsförsök - mest för rädslan att bli illamående och förstöra en trevlig kväll/fest. I fredags lät jag mig dock övertalas efter lite vin. Illamående skulle jag inte bli, det var i princip riskfritt...

Yeah right, säger jag *s*

Mina armar domnade bort och det kändes som att skinnet på bakhuvudet drog ihop sig, en mycket underlig känsla måste jag tillstå. Sedan började snurret i huvudet och efter detta kom illamåendet - det var snabbt överspelat men nog kom det!

Har dock inga ambitioner att bli någon som helst nikotinist men nu har jag i alla fall testat. För mig rök alltså snusoskulden i helgen!

Detta är nästan pinsamt

Vi ser en hel del film här hemma och denna gång jagade jag nåt lättsamt och det blev en collegekomedi. Det visade sig vara det jävligaste jag någonsin skådat i filmväg. Hade jag varit smart så hade jag kollat upp den på IMDb först men jag nöjde mig med Lovefilms hemsida. Filmen har fått 1,8 i tittarbetyg och ligger på 11:e plats på IMDb bottenlista *s* Jag skäms nästan nu....

Lyssna på min varning:

Se INTE "Pledge This!"

Förberedelserna har börjat

En bra helg har (snart) passerat. Den inleddes med vetskapen om att drömhuset blir vårt, fredag kväll ägnade jag åt trevligt umgänge och lördagen gick i seghetens tecken. Min "action" bestod i middagsfixande, dusch och en film ("Notes on a Scandal"), jag avslutade det hela med (för mig) tidigt sänggående - redan kl. 23.

Idag har det regnat en del men nu tittar solen åter fram, i går kväll blev det tydligt - mörkret har åter börjat lägga sig över norrbotten, nu påverkades det ju lite av att det var mulet men nog märker man skillnaden ändå. Snart är det dags att dra igång fönsterlamporna igen.

Här har förberedelserna inför flytten startat, vi var till vår fastighetsägare och sade upp lägenheten idag, jag har även sagt upp bredbandsbolaget (både internet och telefonin) från 31/10 samt kollat upp alternativ. Det lutar åt Telia som har en trådlös router som lockbete. Vi väntar dock med att beställa detta tills vi vet om vi börjar inflyttningen i mitten av oktober eller i början av november. Det måste ordnas med försäkringen och så måste vi fixa adressändring så småningom samt att vi måste prata med elbolaget.

Daniel är precis iväg och köper biljetter till helgens Luleåkalas, jag har velat mellan om jag ska köpa förköp för en eller två dagar. Det blir förköp endast för fredag, faller andan på så kan jag ju åka ändå, även på lördagen men har inte låst upp mig. Vi hade verkligen toppentrevligt förra året så vi siktar på det även i år.

Nu ska jag återgå till matlagningen, här blir det stekt lax, pressad potatis och hollandaisesås idag.

Mitt namn är cancer

Jag fullkomligt älskar denna monolog framför av Stefan Sauk i filmen "Yrrol". Han levererar verkligen ett par sanningens ord:

Hej. Mitt namn är cancer. Stör jag? Ja, det gör jag nästan alltid, på någe sätt. Nästan i alla fall. Jag måste berätta..Jag kommer just från en gammal kvinna. Hon var mycket vacker och lugn, som om hon skulle ha väntat på mig. Hennes hem var stilla, hon hade till och med bäddat. Satt med händerna i knät när jag kom...och log. Man såg att hennes ögon hade sett va de behövde se. Hon hade en mycket mild blick. Och hennes händer, de var så spröda. Som vackert mejslade fågelvingar och hon rörde dom så försiktigt över kroppen när hon märkte att ja hade kommit. Som om hon ville hälsa på mig. Tala om att hon inte var rädd. Men de...de är ovanligt. Oftast så blir ni ju skräckslagna när jag kommer. Det är klart de. Ni blir ju plötsligt medvetna om den naturligaste saken i världen. Att livet är utmätt. Hela er tillvaro ställs plötsligt på spets, där den egentligen alltid borde vara. Ja menar, ni lever ju alla bara en tumör från döden trots allt. Och ändå så jagar ni genom livet som om ni var rädda att ni inte skulle hinna dö. Men de hinner ni, det lovar jag. Men...hinner ni leva? Ni får förlåta mig men, ni verkar så vilsna ibland som om ni inte visste vad det är som ni saknar så förtvivlat. Tills jag knackar på. Då blir livet plötsligt väldigt viktigt. Varenda sekund ska tas till vara, ett andetag är ett himmelrike, varje soluppgång är unik och alla futtiga saker som varit så viktiga betyder plötsligt ingenting. Som om jag hade öppnat en dörr till livet. Varför har ni inte öppnat den själva? Ibland knackar ja på lite för tidigt, de vet ja. Men det borde ju vara en väckarklocka för er andra. Och ibland drar ja mig tillbaka självmant, och ger er en stund till. Och de glömmer ni aldrig. Egentligen skulle ja kanske sätta mig en stund hos er alla där ute. Bara för att se vad som händer. Jag skulle kanske göra er en tjänst. Vem vet.

En kärleksförklaring

Mitt 450:e inlägg hos AB får bli en beskrivning av vad det är som gör huset till "the one" för oss, jag tror i alla fall att detta är det mesta:

• huset är i tegel, det är precis vad vi önskar. Betydligt mindre underhåll än ett trähus vilket vi blivit extra varse om nu när syrran som bäst håller på att måla om sitt.
• läget, huset ligger i ett centralt villaområde, gatan i fråga är ingen genomfartsgata utan där kör i princip bara de som bor där och deras besökande
• tomten, lummig och fin men ändå inte en massa blomster med ogräs som ska rensas. Den är till stor del insynsskyddad
  
• altanen, eftermiddags- och kvällssol. Dessutom är ena delen överbyggd så att man kan sitta ute en regnig kväll men det finns även möjlighet att sitta under bar himmel och njuta av solen.
• interiören, fräscht och nyrenoverat - till och med tapeterna känns schyssta, det enda "akuta" är matrumstapeten
• källaren med relaxavdelning anno 2007, bubbelkar och bastu
• garage
• fjärrvärme

Det är den högsta kärlek man kan nå till ett ickemänskligt objekt!

Mat, vin och sång - all night long!

Gunilla hann surra lite med en kompis medan jag piffade till mig

I går träffade jag älskade Gunilla som är uppe och hälsar på i Boden. Först nåt glas här innan vi begav oss ner på M/S Bränna för middag. Där blev vi ändå till 01-snåret, då trampade vi hemåt och hon förärade mig lite sång och dans på gatan (som jag förevigade med mobilkameran) innan hennes svåger hämtade henne. Jag höll på att göra på mig av skratt. Hennes moves till "What A Feeling" och "Billie Jean" - oslagbart! Ofantligt trevligt var det att få prata både gammalt och nytt. Vi är barndomsbästisar men ses mycket sällan numera eftersom hon pluggat i Göteborg, jobbat i Lund och f.n har anställning i Älvkarleby men när vi ses är det som om tiden stått stilla, visst har vi ju båda förändrats som människor men det är verkligen precis som förr - lika lätt att prata, lika lätt att bara vara...♥

Totalt glädjefnatt!

Hela kroppen är full av glädje. Jag känner mig nästan som en fnissig nykär tonåring. Väntan är över. Det blev inte ännu en jobbig helg i frågetecknens tecken som jag befarade att det skulle bli.

Vi har blivit med hus!!

Vi fick vårt drömhus, huset som är klockrent enligt våra önskemål. Såldskylten har satts upp och vi skriver papprena så snart säljarna är åter från sin semester i södra Sverige.

Nu ska jag gå och fira med en kopp kaffe och kläcka nyheten till arbetskompisar som hört min klagan och vånda över all väntan.

Det är fruktansvärt!

Jag blev uppmärksammad om detta i Tinas blogg och riktigt, riktigt illa berörd. Hur kan kyrkans agerande vara så kallt och stelbent när det gäller en mans sista önskan. Tack och lov tog de sitt förnuft till fånga. Däremot känns inte beslutet äkta och hjärtligt och det bekräftas av detta uttalande:

"- Det känns rätt att gå Hans Gottholds sista vilja till mötes. Det här har blivit alldeles för negativt för kyrkan."

Nu känns det inte fullt lika jäkligt...

I går fullkomligt flödade konspirationsteorierna här. Idag efter ett besök till mäklarfirman känns det något bättre, det är inte lika nattsvart som det kändes i går men jag vågar inte hoppa jämfota förrän saker och ting finns på pränt. Jag kände mig i alal fall betydligt gladare när jag kom ut därifrån än när jag gick in. Hoppet lever kvar men dröjer det flera dagar innan jag hör av dem så lär jag väl återgå till min misströstan igen.

Onsdagens arbete är snart slut, veckan har bjudit på strålande solsken och värme så långt - idag föll det däremot några droppar runt lunch men det var över lika snabbt. Angående Agnetas hittekatt så har Jillan med familj beslutat att ta hand om den, de har ju velat ha en till ett tag så det hela kom ju mycket lägligt.

Nu ska jag avsluta här sen ska jag och Daniel åka ut och handla, skåparna behöver verkligen fyllas på. En middag på stan blir det också. Mysigt!

Rekommendation

Vi må ha vitt skilda uppfattningar och åsikter om saker och ting men det kan inte förnekas att denna blogg är mycket bra, den är välskriven, genomtänkt och med ett fantastiskt språkbruk.Så ta dig en titt! Det gör jag - flera gånger om dagen..

Hur människor beter sig mot varandra!

Jag blir både uppgiven och förbannad när jag tänker på hur låg toleransnivå människor har. Det finns inget utrymme för de som är/väljer att vara annorlunda, de som inte följer strömmen, de som tar för sig och hävdar sin rätt. Nej, de människorna tittas det på, det pekas, pratas och bespottas. Var finns vidsyntheten, toleransen och acceptansen för olikheter? Många är ofattbart inskränkta och rädda, handlar det om en att de bär på en egen längtan som de förtryckt och därför inte accepterar att andra lever som de vill.

Jag har själv inte råkat ut för något påhopp men vet ju hur det pratas omkring en, både i ord och i text. Detta fenomen är säkert extra påtagligt på mindre orter där det mesta kan bli sensationellt. Att sticka ut för mycket i en liten stad kan vara detsamma som ett socialt självmord. Här höjs det fortfarande på ögonbrynen om två kvinnor går hand i hand, om någon vågar klä sig annorlunda eller om någon, gud förbjude, lever ut och tar för sig. Jag beundrar de människor som vågar, de som står rakryggade när tissel, tassel, skitsnack och skvaller viner som hårdast runt dem. All cred. till er!

Så länge folk inte skadar någon annan eller bryter mot lagen så borde det väl inte vara så svårt att låta dem vara. Ingen kräver att alla ska förstå men vi borde i alla fall kunna respektera våra medmänniskor som väljer en annorlunda livsstil, klädsel, livsåskådning eller vad det än må vara.

Nej, fram för mer tolerans, vidsynthet och respekt!

Är inte på mitt allra mest soliga humör!

Hushistorian fortsätter och min irritation växer.

Jag har nu försökt få kontakt med mäklaren i 2 dagar nu, telefonpassningen tar vid varje gång (de har inte linjen öppen något under dagarna nu verkar det som). Jag har lämnat meddelanden och bett dem ringa upp, men inget. Till slut ledsnade jag och ringde mäklarens mobil, denna var avslagen och lämnade ett meddelande om att han har semester till den 1/8. Med tanke på att ingen ringt upp började jag fundera på om de stängt hela kontoret men det kändes också underligt.

Jag beklagar mig om saken för en väninna vars föräldrar håller på att sälja sitt hus och får då veta att att mäklarassistenten ringt dem idag eller i går. Alltså är någon på plats.

Jag blir mer och mer och mer övertygad om att de försöker dra ut på saken några veckor för att fler ska få upp ögonen för huset. Kan de inte åtminstone säga att så är fallet då? Eller åtminstone ljuga (om nu så är fallet?) och säga att det är säljarna som vill invänta fler intressenter ? Att bara tystna och undvika samtal är dålig stil....

Jag funderar på att ta mig en tur upp på deras kontor i morgon!

Har jag för livlig fantasi? *s*

Jag hade aldrig tidigare lagt notis till Tre:s TV-reklam men idag slog den till. Jag var hemma på lunch, hade TV:n på och hörde plötsligt en kvinna viska:

"It's better to be three"

Är jag bortom räddning eller är det fler som sett (ehm...hört) reklamen och tänker på helt andra saker än mobilabonnemang? *s*

Gulligt!

Frustration

Jag blir galen på denna väntan. Varför hör inte mäklaren av sig? Någon slags information borde vi väl kunna få, det var i onsdags kl 19:30 som vi senast hade kontakt - efter detta TYST! Vad händer? Vart tog de övriga spekulanterna vägen? Det är väl inte så att det hela förhalas för att semesterfirarna ska hinna börja intressera sig för husaffärer igen? Det snurrar i huvudet av tankar och teorier om vad som försiggår. Jag har i alla fall ringt dem nu och bett dem kontakta mig. Jag vill veta hur det hela fortskrider (...om det fortskrider?) Jag vet inte riktigt vad jag ska tro efter att ha sett att utskriftsdatumet på besiktningsprotokollet var den 10/7 - alltså dagen efter besiktningen och vi fick mailet med protokollet först den 18/7.

Idag blev i alla fall det där jobbrelaterade klart, jag har fått gå upp i tid från mina 70% till heltid mellan 1/9 och 31/8 - ett helt år alltså. Underbart! Jag jobbar ju 100% nu under mina kollegors semesterveckor också men det löper ut den 10/8. Detta innebär att jag hinner jobba mina 70% i 3 veckor innan det drar igång på allvar. Sedan hinner jag bara jobba heltid i 1,5 vecka innan vi drar iväg på vår biltur i Kalifornien. Längtar och trängtar!

Just nu är det i alla fall detta med huset som fyller mina tankar. När man hittar "the one", där allt stämmer - då vill man inte vänta, i alla fall inte i ovisshet.

Vi har verkligen olika syn på vad som är kul!

När man roar sig på detta sätt är det något som är snett - mycket snett!

Väntar och längtar

Så har fredagskänslan infunnit sig (trots att det återstår ett par timmar jobb). Jag har fortfarande en rörig agenda för helgen så nu väljer jag att ta saker och ting som de kommer.

I natt hörde jag en äldre man beklaga sig om att porten till vårt hus alltid var låst nattetid (vi har fönstret öppet dygnet runt och allt utanför hörs väldigt väl!). Min tanke var direkt att det var den äldre alkisen som sovit i vår trappuppgång som återigen sökte nattplats. Saken är den att nu vet jag inte om jag drömt eller om jag faktiskt vaknat av det där pratet. Det låg då i alla fall ingen i trapphuset i morse - skönt!

I går eftermiddag blev det en promenad av det mer sakteliga slaget med Agneta, vi gick bland annat förbi huset. Innan det fick jag skjuts hem med syrran som kom från jobbet på sjukhuset och ville se huset, så då gick jag också en tur förbi. Sedan visningen förra måndagen vet jag inte hur många gånger jag passerat där. Jag är kär och jag vill ha! Vi har inte hört ett ord från mäklaren under hela gårdagen, antagligen har inte de andra spekulanterna nåt fram med sitt bud (han förvarande oss om att han var ensam och svår att nå på telefon) eller så kan man ju innerligt hoppas att det vara är vi - med det låter too good to be true. Jag är så otroligt otålig nu!

Här kommer lite bilder från i går kväll i alla fall, jag måste ju bara visa Agnetas lilla hittebarn. Så fantastiskt fin. Jätteglad och busig. Sällskaplig och "pratig". Hon gick på lådan redan samma dag som Agneta hittade den - så det låter ju troligt att det någon som tappat sin lilla älskling. Hon har i alla fall ringt polisen och satt upp lappar hos närliggande matvarubutik.

Måste även lägga ut en bild som jag tog på väg hem från Agneta, en sån underbart vacker sommarkväll det var:

Ibland blir man så glad!

Ibland känns det som att det bara vräks galla och dynga över vården och dess personal. Jag hörde dock av min nuvarande chef att det gjorts en undersökning där det faktiskt visat sig att 90% av skriverierna om sjukvården (artiklar, rosor, ris m.m...) är av det positiva slaget men att vi fäster oss vid och fokuserar på det dåliga.

Hursomhelst så jag blev mycket glad av att läsa detta som skrevs om min arbetsplats och mitt vårdlag i veckan!

Denna ständiga längtan

Jag avskyr verkligen blåst - den sabbar ju min pannlugg *s* Tur att jag sprayade fast den ordentligt innan jag gick hemifrån i morse, annars hade jag nog haft nån slags version av tuppkam nu.

I natt väcktes vi 02:20 av att Daniels jobbmobil ringde, han har inte jour förrän nästa vecka men tydligen hade de råkat ut för ett så pass stort fel att det inte räckte med en man, det var bara för honom att klä på sig och pallra sig iväg till Älvsbyn efter ynka tre timmars sömn. Jag är verkligen glad att jag inte har den typen av jobb.

Så var det redan torsdag, veckorna rusar bara fram - det spelar ingen roll om man jobbar eller är ledig. Just nu kan jag inte låta bli att undra vad som har hänt - om det har hänt nåt i slutet av denna arbetsdag gällande våra husdrömmar. Detta får mig dock att tänka på hur vi människor håller på, jag pratade lite med min föreståndare på jobbet om detta i går. Vi bär på en konstant längtan framåt, hela tiden har vi ett mål längre fram, en längtan efter något som komma skall (en resa? semester? helg? barn? hus? lön? middagen på stan?....) men tänker vi på att det är livet som försvinner där emellan? Jag tror nog att jag är ganska bra på att ta tillvara på ressträckorna mellan de där efterlängtade höjdpunkterna i livet men alla är inte det. Visst är det underbart att ha något att längta efter men glöm inte att livet är mer än de där stunderna - och tiden rusar som sagt. Så mitt råd är: LEV!

I går kväll hade jag ett ganska långt samtal med en av mina bästa vänner på MSN. Hon har det rätt tungt i livet men ibland kan jag ha svårt att förstå - missförstå mig rätt nu. Vad jag menar är att hon har allt hon drömt om, allt som många drömmer om men hon kan ändå inte må bra och vara lycklig. Ibland vill jag bara ge dig en spark i baken min älskade vän och försöka få dig att njuta mer av livet! Ibland lägger du så förbenat mycket energi på att oroa dig över saker som är rätt absurda. Just nu förstår jag dock att det inte är roligt, det kärvar lite i en del av hennes relationer och sådant kan ta ner den starkaste.

Jag vill i alla fall att hon ska veta att jag tycker att hon är en fantastisk vän, hon finns alltid där när man behöver hjälp och är alltid snabb med att ställa upp. Hos hennes sitter det inte fast. Dessutom är hon snäll, ärlig och äkta ♥

Nu händer det saker här

Idag kom besiktningsprotokollet - äntligen! De där mäklarfunderingarna jag hade tidigare rörde just detta, att det drog ut så på tiden. Mina misstankar gick till att de medvetet väntade med att skicka oss det för att hinna få fram fler intressenter på huset och på så vis fler budgivare som trissar upp priset. Cyniskt, jag vet....men...

Utskriftsdatumet på protokollet är 10/7 och besiktningen utfördes den 9/7 så det känns nästan som att jag fick det jag misstänkt bekräftat. För inte kan det väl ha tagit 8 dagar för Anticimex att maila protokollet till mäklaren?

Nåja. Nu är karusellen igång och jag har nerverna utanpå *s* Morgondagen lär bli tuff och kanske några dagar till framöver. Jag vill ju så gärna, VI vill ju så gärna...

Idag fick jag även en förfrågan av min föreståndare (det där jag nämnt tidigare angående lite förändring för mig i jobbet). Jag vågar dock inte skriva mer om det förrän allt är klappat och klart. Egentligen var jag väl dum som skrev nåt om detta med huset också, det känns som ett dåligt omen. När det gäller sånt kan jag vara jäkligt vidskeplig.

Jag har ingen förhoppning men en intensiv önskan om att detta ska gå vägen!

Hjälp mig med tummarna nu!

Jag är en beige människa

Och det på alla sätt och vis! Ja, det stämmer verkligen.

Jag tycker om färger som svart, brunt och beige - både när det gäller kläder och mitt hem. Jag är heller ingen speciellt färgstark typ. Visst klär jag mig i färg ibland (rött är en favorit) men allra bäst trivs jag i mina jordfärger.

Dessutom är jag nog rätt beige i min personlighet och mitt sätt att vara, jag är inte speciellt provokativ och bullrig av mig och ogillar att stå i fokus och få allas ögon på mig. Ett av det värsta jag vet är att vara ovän med människor - oavsett om det är någon som står mig nära eller en obekant.

Jag är en vän av diplomati och solidaritet och vill gärna behaga så många som möjligt. Jag vill ha en snäll, vänlig och tolerant värld.

Jisses amalia, jag låter verkligen som en megatönt nu men tro mig, jag har också mina sidor. På vissa områden är jag nog färgstarkare än många andra - fast de drar jag inte här *s*

Vilken färg är du?

Fy så sorgligt!

Klicka på bilden för att komma till bloggen

(Visst har tanken slagit mig att detta kanske är en sensationsblogg (med en påhittad historia) i desperat jakt på läsare men jag väljer att tro godare om människor än så...)

Mäklarmoral?

Börjar ha lite tankar om att saker och ting kanske inte går riktigt rätt till, att det försiggår lite fulspel i kulisserna. Det lustiga är att jag inte är ensam om dessa tankar, vi är fler som fått dem så kanske det ligger det nåt i misstankarna.

Vågar man lita på mäklare?

En sån soppa!

Åhhh, en sån rörig helg som väntar. Jag har noll koll och noll struktur just nu och sådant kan göra mig galen. Som jag skrivit tidigare är jag ju en kontrollmänniska med ett hyfsat stort behov av ordning och planering. Hur ska jag få till detta. Jag tycks bara trassla in mig mer och mer *s*

Daniel har fotbolls"läger" hela helgen och kommer att vara ganska upptagen med detta, det hela avslutas med bastubad/fest på lördagkvällen.

Saken är den att jag hade lite lösa planer om att åka till en bekant på fredag efter jobbet men detta tycks ha runnit ut i sanden. Jag har lite andra bekanta som också vill ses just på fredag bl.a en trevlig tjej som jag lärt känna via nätet. Vi har bara träffats ute på krogen i Luleå en gång men vi har pratat en del på nätet. Tanken var att dricka vin och prata oss igenom kvällen/natten. Här måste jag nog avvakta och se vad som sker. Lördagsröran består i att vi ev. får besök av ett par kompisar men de vet inte ännu hur det ser ut med barnvakt, Daniel måste ju dessutom bestämma sig för om han ska skippa bastun och festen med fotbollspolarna i så fall och till råga på allt detta är det möhippa för en kompis på lördag.

Kan man klona sig tillfälligt? Jag vill ju göra allt! *s*

Ingen panik, alla på en gång!

Inget bloggande what so ever i helgen, det tenderar att bli lite så för mig. Egentligen vet jag inte varför, tiden är ju inte mindre än på vardagarna. Kanske prioriteringen blir en annan bara. Jag gör väl som vanligt då och skriver en kort summering.

I fredags efter jobbet beslutade jag och Agneta att vi skulle ses, solen sken och humöret var på topp. Det blev räkor, aioli och rostat bröd på hennes uteplats. Vi satt ute tills myggen blev nog så jobbiga, meddelade Daniel via SMS att jag var på gång hemåt och när jag lämnade hennes gård stod han utanför med cykeln och väntade så jag fick sällskap hem. Gulligt!

Jag och Daniel (+ syrran) inledde lördagen med att ta en frunch på Opalen, varsin smarrig räkmacka och sedan var vi laddade för dagen. Vi var vi ganska "planlösa" och hade bara några mycket lösa planer om att umgås med några bekanta med det rann ut i sanden, jag hann nog bara skriva in min fundering på vad man skulle roa sig med på MSN så kom ett meddelande från Kristina. Vi (jag, Daniel och Kristina) beslutade oss ganska snabbt för att ta en spontanutgång på Western Farm, några drinkar/glas vin på balkongen, lite sminka och mycket surra sen taxi ut till farmen. Jag hann faktiskt träffa på en nätbekant utanför, hade det inte varit för Daniel så hade jag nog varken sett personen ifråga eller känt igen honom. Där ute spelade Boppers, inte för att jag hörde så mycket av det men vi hade trevligt. Det är alltid ohyggligt mycket folk där vilket i och för sig är kul men det resulterar ju också i att köerna till toaletter och bar är monstruösa emellanåt. Sedan detta stående kaos när stället stänger, det trängs kring bussar, bilar och taxibilar - vi hade en jäkla tur som fick tag på en taxi inom loppet av en halvtimme egentligen.

Gårdagen bjöd inte på några stora överraskningar, paltkok och kvällsfilm plus en del hemmastök (tvätt m.m).

Måndagen har anlänt, likaså min hjälp på jobbet. Denna vecka blir kanske lite lugnare (vågar knappt skriva det *s*). Jag var otroligt trött om kvällarna förra veckan, dels beroende på att jag börjat jobba igen men också för att det var rätt mycket att hålla reda på, sedan gjorde ju inte det mulna vädret saken bättre. Dags att ta itu med dagen...

På återseende!

Så hur är det egentligen?

Drar man alla över en kam eller en kant?

Jag hör båda versionerna titt som tätt...

Så tragiskt

Nyss inkommen efter hembesök, på väg tillbaka till jobbet passerade jag kyrkan och parkeringen utanför var totalt fullbelamrad med bilar. Idag begravs nämligen 19-åringen som drunknade vid Trångforsbron i vintras och återfanns först nu i sommar. Min första tanke var att jag undrade varför det var så fantastiskt mycket folk där (inte ofta man ser så mycket bilar på parkeringarna, oavsett bröllop, dop eller begravning), sedan slog det mig, jag hörde ju faktiskt talas om detta på stan idag till och med, att han skulle begravas kl 13.

Det kunde inte hjälpas men jag fick gåshud av tanken på uppslutningen till begravningen och på tragiken bakom, så ung och så många sörjande. Hans föräldrar har i alla fall fått ett svar nu och kommer att få en grav att gå till. Jag kunde heller inte låta bli att tänka på alla de känslor och minnen som fyller kyrkan till bredden just nu och på saknaden och sorgen som gräver sig in i varje cell på de människor som befinner sig där.

Fy en sån sorglig händelse!

Fredag den 13:e - en solig dag

Det är fredag och solen är tillbaka. Häärligt!

Snart har jag klarat mig igenom min första arbetsvecka efter semestern, friktionsfritt har det gått dessutom. Visst har det varit mycket att göra, jag har i princip varit ute på hembesök hela dagarna och det har inte riktigt gått att dra ner på väntelistan då det fyllts på nytt hela tiden. Men fort har veckan gått.

Fortsätter vädret så här så ser vi ut att få en fin helg. Jag/vi har inget alls planerat, Daniel ska på bio idag kl 15 för att se den nya Harry Potter men jag tror också att det är allt på agendan.

Nu ska jag jobba vidare här, magen kurrar så jag längtar efter kaffe och en smörgås kl 9.

Lite mobilbilder

Varning: detta blir ett långt inlägg pga bilder!

Hemma efter en trevlig "knytis"tillställning på jobbet (för att kicka iväg nästa semestergäng). Vi var några tappra själar som samlades för att fixa till uteplatsen, äta gott, dricka gott och prata strunt. Det blev ingen sen tillställning men trevlig likväl. I morgon eftermiddag har jag avklarat min första arbetsvecka efter semester, det är ju även fredag den 13:e men jag har härmed klubbat att det är en turdag för min del. Nu hoppas jag bara att de (ja, de där som bestämmer) lyssnar!

I går kväll låg jag och kikade på de foton jag hade sparade i min kameramapp i mobilen och tänkte att jag skulle lägga ut några här. Ni får ursäkta kvaliteten, det handlar om ynka 1,3 megapixlar. Det finns en del superfina (motivmässigt - inte kvalitetsmässigt) på goda vänner men jag lägger aldrig ut bilder på någon annan än mig själv här på bloggen, i alla fall inte så att de kan identifieras. Detta av respekt för min familj och mina vänner.


Min älskling på Olivers här i stan


Brännastrand en TIDIG vårmorgon 2005


Just landat på vår lilla ö i Luleå skärgård för midsommarfirande 2006


Brännastrand 21:50 den 27 juni 2006


Sitter vid älven i Bodsvedjan och solar med A, juni 2006


Resultatet av solandet (min axel)


Vårt gamla hus och min lilla pärla framför...


Min älsklings vackra bruna...


Syrrans katt, vid namn Britt


Öppna spisen i vår nuvarande lägenhet


Min fot efter barfotagång i nya skor med svart innersula (det är då inget fel på min hålfot) *s*

Jag hoppas så djupt....

...och innerligt nu. Om detta med huset löser sig så har nog allt fallit på plats . I alla fall för ett tag. Jag kan inte på mycket annat just nu.

Nu ska jag krypa ner och drömma!

Goodnight friends and strangers!

Oh, what a day!

I korthet: jag har haft en mycket bra dag.

Mer utförligt: Blev bjuden på lunch av sambon på vackra Norrigården. Tyvärr inget roligt väder men vi trotsade det och satt ute ändå.

Vi har just kommit hem efter ett besök på banken (vår egen denna gång) för ett lånelöfte, vi fick svaret medan Daniel provade kostym till sommarens alla festligheter och det gick bättre än väntat. Skönt att veta vad vi har att spela med. Vi vill naturligtvis komma ner så lågt vi kan i lånesumma men det är inte säkert att vi kan hamna på exakt önskvärd nivå om vi ska få vårt drömhus.

En kostym blev det också! Huj en sån stilig sambo jag får nu! I kassen hem låg en svart kostym, en lite mörkare grå skjorta och en ljusgrå mönstrad slips. Tanken är nog att även skaffa honom en lite färggladare skjorta och slips. Ombyte förnöjer!

I dagarna har jag även fått mail från en gammal brevvän. När jag var yngre hade jag en drös brevvänner i olika länder men min favorit var alltid Sonam i Bhutan. Han hade den vackraste av handstilar minns jag. Vi brevväxlade från 1990 och höll detta igång i ca. 10 år, ganska så intensivt under den tiden men efter detta blev det mer och mer sporadiskt och har de senaste åren helt upphört. Jag fick ett mail för kanske två år sedan och nu damp det alltså ner ett till. Jag hoppas att vi kan hålla fortsatt kontakt nu - om än lite sporadiskt. Han är idag gift och har en 4-årig son samt jobbar åt regeringen med juridiska frågor, han håller sig till och med med egen chaufför den rackaren. Kul som bara den var det att höra av honom i alla fall.

Jag har även fått lite hintar om andra trevligheter som berör mitt jobb men eftersom det inte är helt klart ännu så väntar med att säga desto mer om detta. När det blir klart lovar jag att säga vad det handlar om.

Slutligen, Daniel lyckades ju hitta ytterligare en DVD med fantastiska "Keeping Up Appearances" (*älska*), den kom idag så nu får vi avnjuta några avsnitt till av Hyacinth och hennes stackars bekanta. Underbart!

Nu ska jag gå och prata med min kostymägare, fixa lite middag och avnjuta ett (eller två?) avsnitt av just nämnda serie.

Wow! Wow! Sexy as hell!

Män i kilt ÄR läckert!

Jag är inte så mycket den traditionella skottska utan lite mer denna look. Dock inte nödvändigtvis latex, jag måste bara förtydliga att jag inte har någon latexfetish - även om just denna kombination var outstanding!). Anytime, baby...anytime *s*

Sexigt som f-n!



....eller kanske en arbetare i Blåkläders kilt

Äntligen infann den sig!

I morse blev det ett raskt uppvaknande minsann, jag hade tydligen slagit av Nelly Furtados sköna stämma när hon började ljuda på mobilen i morse, väcktes av sambon ca. 40 minuter senare (turligt nog!!) och då blev det brått men snabb var jag minsann. Jag var inte mer än ca. 20 minuter senare på jobbet än planerat. Egentligen är det ju ingen brådska, bara jag är här tills kl 08 då vår telefontid startar men jag tycker om lugnet här på morgonen (innan telefontiden startat) då man kan skriva undan journaler, ringa kollegor på sjukhuset angående gemensamma patienter osv. Tack igen för väckningen, Daniel!

Och så till gårdagens husvisning. I går infann den sig, den där känslan som vi söker. Känslan av tillhörighet och känslan av att"här vill jag bo". Sist det hände var i januari 2006, så det är drygt 1,5 år sedan nu. Huset är fräscht och välskött och tomten likaså. Det mesta är renoverat under 2005-2007 och det mesta med huset stämmer klockrent med vad vi söker. Kanske framför allt dess placering. Nu väntar vi på att besiktningsprotokollet ska dimpa ner i mailboxen under veckan samt att vi ska få tid på vår egen bank för ett nytt lånelöfte. Detta med husköp och budgivningar är ju alltid en nervpress så nu går en hel del av tankarna till detta. Nu får vi vänta och se vad som sker såvida besiktningsprotokollet inte punkterar drömmarna totalt. Är det måhända vår tur nu eller får vi vackert vänta vidare? Håll tummarna, people!

22 kr för en liter bensin

Jag är mycket medveten om att vi måste ta till krafttag för att rädda vår miljö men sedan kan jag inte låta bli att undra: hur är tanken att vi här uppe i norrbottnisk glesbygd ska klara våra kommunikationer om bensinpriset ska bli dubbelt så dyrt som idag? Här finns inte samma utbyggda kollektvtrafik som i storstäderna. Min sambo pendlar dagligen Boden - Älvsbyn (en sträcka på ca. 10 mil t.o.r), här finns inga bussar att ta till som passar hans arbetstider. De som tror att alla kommer att ha råd att byta till en biogasbil eller något annat miljövänligt alternativ lever i en fantasivärld.

Kommer vi ens att råd att ta oss till jobbet? För mig som (idag) har tre minuters promenadväg till jobbet är det ju inga problem - men alla har det inte så, snarare ytterst få.

Jobbfeber

I natt har jag sovit rent ut sagt kasst, dels hade jag svårt att somna sedan har jag vaknat ett otal gånger under natten, tydliga minnen av mobilens klocka har jag 03:28 och 04:50. Fy! Nåja, det positiva i kråksången är väl att jag lär somna ovaggad ikväll. Så här är det alltid när man ska åter till jobb efter en längre tids ledighet, jag drabbas av någon slags "jobbfeber".

Nu är jag i alla fall här, har lyssnat av röstbrevlådan och det var inte alls så illa som jag hade väntat mig, däremot var högen med lappar och remisser större än förväntat. Nu är det bara att börja beta av ärendena, för det lär trilla in nytt. That's the way the world works - och tur är väl det för annars hade jag ju stått här utan jobb *s*

Denna första vecka jobbar jag ensam, jag har dock fått gå upp i tid från mina 70% till 100% (de fem kommande veckorna) men nästa vecka kommer en vikarie och hjälper till i en månad. Det känns skönt. Det är rätt ohållbart att sköta tre distrikt ensam under 5 veckors tid. I alla fall om det ska bli minsta lilla kvalitet på det man gör - och kvalitet är ju helt klart att eftersträva.

Ikväll ska vi och titta på ett hus, det har varit rätt stiltje på den fronten en tid men nu har det åter dykt upp ett objekt som verkar lovande, näst intill perfekt - på pappret vill säga. Sedan återstår det ju att se vad hjärtat och hjärnan (eller snarare hjärtANA och hjärnORNA) säger på plats. Det är dyrare än vad vi egentligen hoppats och troligtvis lär priset stiga ytterligare när budgivningen sätter igång sen men å andra sidan är huset i princip "klart", utifrån det man ser på objektsbeskrivningen - vad besiktningsprotokollet sedan säger är ju en annan sak.

Spännande ska det hursomhelst bli.

Jag är tokkär!!

Star 107.7 har ju äntligen startat med websändningar, och de spelar uteslutande bra musik (anser jag). Jag är frälst! Det var ju där jag fick nys som fantastiska Daughtry (se mitt föregående inlägg) också. Lördag kväll har ägnats åt massvis med MSN-prat med goda vänner. Även addat två nya, varav en jag pratat med i afton. Kan visa sig bli en trevlig kontakt.

En hel drös tankar gå till vänner som mår mindre bra av olika skäl, det är så fantastiskt många som mår psykiskt dåligt idag. Var det verkligen så förr eller höll folk bara tyst om saken?

En av mina allra bästa väninnor, Tove har jag faktiskt funnit på nätet och det tycker jag är helt fantastiskt! Även om jag varit nätaktiv i 12 år så är en väninna i hennes klass rent ut sagt guld! Man finner inte såna vänner i ett nafs - i synnerhet inte i vuxen ålder, så jag är nätet förevigt tacksam. Vi bor i samma stad men hade knappast funnit varandra utan internet. Hon och jag har i alla fall smitt planer på nätet ikväll. Jag har en annan väninna som väntar barn och Tove har fantastiska talanger så vi har faktiskt slagit våra huvuden ihop angående en present till min gravida väninna. Den kommer att bli otroligt personlig, precis som jag vill att det ska vara. Jag är inte ett dugg sugen på att köpa Lindexkläder som halva stan köper. Detta handlar ju dessutom också om ett av mina hjärtan till vänner, så hennes bebis present ska bli speciell. Mycket speciell. Jag vet att jag kommer att bli kär när jag ser underverket, oj oj....

Nu ska jag gå och mysa med min sambo, han var precis in här och var hur gosig som helst! Nu kryper vi ner.....hehe ;)

Älska lite

Ett nytt fynd för mig. Just my kind om music!

Kondenstältskoma

Vårt campingäventyr är över (för denna gång). Vi drog iväg i går eftermiddag med nyinköpt budgettält, sovattiraljer, kylbag m.m för ett dygn på Piteå Havsbad. Vädret var verkligen på vår sida, underbart! Vi började med att slå upp tältet så att allt sådant var i ordning sedan knatade vi ner till havet och satt där en stund i solskenet, lyssnade på trubadur och tittade på folk. Väl tillbaka vid tältet när vi ska sätta igång med grillandet inser vi att vi tagit med fel kött, hemma i frysen låg det 2-dagarsmarinerade köttet och med oss hade vi med oss några bitar kött helt utan smaksättning. Det enda vi hade med oss var salt. I besvikelsen satte vi oss i bilen och ockås till minilivset för att rätta till det hela med en flaska Caj P:s - turbomarinering men det gick bra det också. Lite missöden får man allt räkna med. Gott blev det i alla fall och mätta blev vi.

På andra sidan kanalen fick vi sällskap av två gäng med partyglada finska boys, de var i fin form redan tidigt och en av dem inledde kvällen med en kräkattack som vi fick bevittna.

Resten av kvällen ägnade vi åt att sitta på uteservering och titta på folk senare på kvällen på ett steakhouse inne på hotellet. Efter 00 någon gång begav vi oss mot tältet. Sedan resten, ja....somna gick väl bra men vi vaknade båda tidigt, tältet hade NOLL ventilation och alla väggar var täckta av kondensdroppar. Inte alls speciellt trevligt. Jag tog i alla fall mitt sovtäcke och min kudde och lade mig ute på filten och somnade gott en timme till eller två under bar himmel. Betydligt ljuvligare än tältet men jag antar att folk som ev. passerade underade va jag pysslade med. Daniel kämpade däremot på i tältet och lyckades även han somna om en stund till.

Hemma var vi i förmiddags, en snabb uppackning, tvättmaskinsstartning, en dusch och sedan blev det lite vila på sängen. Mycket skön och mycket välbehövligt. En liten tanke vi hade var att åka hem via Storforsen samt passa på att hälsa på Daniels föräldrar i Älvsbyn men det har vi skjutit fram, vi var båda rätt trötta efter tältprövningarna *s* På tal om tält så ligger ett nytt tält, inte fullt lika budget på inköpslistan till nästa sommar i alla fall. Det är faktiskt värt att lägga ner lite mer pengar när det handlar om sömnen.

Ikväll blir det bara lugn och mys, vi tänkte gå ut och äta lite och avrunda kvällen med en film.

Det är omöjligt att sova...

... i denna värme. Jag bara vrider mig i sängen och det finns inget annat rum i denna helveteslägenhet (den är olidlig om sommaren då solen ligger på) som är svalare heller. Vad fasen gör man? Jag vill dra igång den portabla AC:n men Daniel vill inte ha den igång när vi är där inne. Vi hade den ju igång i går eftermiddag och kväll men tyvärr fungerade den inte som den skulle eftersom den behövde tömmas på vatten och detta upptäckte vi när det var försent. Kranvattnet blir heller inte så där iskallt som jag vill ha det så antingen får man köra isbitar eller hälla upp ett stort glas mineralvatten, för mig blev det det sistnämnda.

(Fy, vad jag känner mig gnällig nu *s*)

Detta är min tredje och sista semestervecka och hans första av två, likaså vår enda gemensamma (denna sväng). Vi har pratat om att ta tältet och åka iväg en dag i veckan för lite campande men jag börjar känna mig tveksam nu. Fast samtidigt kanske tältet är svalare, om in te solen gassar på förstås...

Vi får ta ett resonemang om saken när han vaknar. Nu ska jag i alla fall försöka rätta till mitt lakan och göra ett nytt försök att sova

Dags för lite hångel...

...med Mr Sandman!

Mina stående "partybilder"

Vid i princip varje fest där min kamera är med lyckas jag med konststycket att ta bilder av denna typ...

A och jag


Jag och min goda E


Min partyqueen D och jag


Älskade, älskade syster J och jag!

Jag prisar i alla fall digitalt. Idag kan man ta 100-tals...ja, till och med 1000-tals bilder utan att tänka och sedan välja ut de bästa. Dessutom ser man direkt resultatet, tidigare var detta bara möjligt med polaroidkamerorna.

Feeling hot, hot, hot!

Solen och värmen består här i norr. Underbart, äntligen är sommaren tillbaka men ibland tenderar det att bli väl så svettigt *s*

Jag har just tagit mig en sval och skön dusch. Jag gillar svala duschar, i synnerhet dagar som dessa. Dessutom har jag kört operation: helrakning - sånt tar sin lilla tid. Suck! Men nu är det gjort....för en liten stund i alla fall.

Sitter och lyssnar på webradio, nämligen Star 107.7 och blir supernostalgisk. Jag och Erika lyssnade hela tiden på den stationen då vi bodde hos hennes barndomskomis N och hennes amerikanske man i Tennessee. Vilken toppenresa!

Idag har jag och Daniel kört en minigolfrunda, han vann över mig med råge, den rackaren. Vi avslutade utevistelsen med en milkshake på stan för att kika lite på folk och njuta av vädret. Han är på bio just nu för att se Die Hard 4.0, inte min typ av film så jag myser på här hemma istället. Jag hämtade ju ut Ellospaketet med gardinerna i går och nu hänger de på plats. Skönt att ha det gjort, nog för att jag nästan vant mig med gardinlösa fönster men insynen för grannarna blir lite mindre och det skadar inte. För i den här lägenheten finns det inte ett fönster där man kan dansa näck utan att halva grannskapet ser en *s*

Köksgardinerna blev mörka, har kört på rött tidigare men nu fick det blir gråsvart och en ny lampskärm.


Sovrummet har en ljuslila tapet som jag inte alls är speciellt förtjust i men eftersom vi ständigt söker hus så ids vi inte ta itu med tapetbyte, istället valde jag att försöka matcha med glada gardiner och ett överkast som gick ihop med gardinerna. Inte mina färger men i väntan på drömmen får det duga. Notera att nu är jobbar maskinen för att svalka oss igen, hittills denna sommar har vi knappt haft den igång.

Nu ska jag poppa vidare här och surra bort lite tid med nätbekanta!

Kram från soliga och vackra Boden!

Varmt, soligt och underbart!

Älskade, älskade norrbotten!

Sommaren har kommit tillbaka! *yihaaa*

Ytterligare två intensiva festdagar har passerat. Det hela har varit perfekt avvägt, god mat, lagom dryck och ändå inte alltför sena nätter. Jag har inte ens känt av tendenser till bakfylla, jag orkade ju till och med hänga med Daniel ut och kolla på kronpaddeln på lördag förmiddag. Några kompisar till honom deltog nämligen så han ville knata ner till Kvarnängen och kolla läget. Torsdagen var ju regnig och trist och det syntes på mängden människor ute, resten av helgen blev det i alla fall hyfsat väder - i alla fall uppehåll kvällstid men inte hade det gjort nåt om solen valt att kika fram lite. Jag gillar verkligen stadsfestfenomenet, folk kan kan komma som de är - direkt från jobbet eller piffade upp över öronen. Det är folk överallt, man träffar bekanta som man kanske inte sett på åratal och man tar sig även tid att prata men även ytligare bekantskaper. Lördagen blev av det intressantare slaget och då avser jag tiden hos Kristina innan vi gick ut. Mycket ska man vara med om....*s*

Idag har sommaren och värmen kommit tillbaka på allvar. Så skönt, däremot kanske inte bästa dagen för shopping och matinköp men nu är det gjort. Daniel bjöd mig på thailunch och en superfin tunika. Tack ♥! Under shoppingracet i Luleå trillade det in ett SMS från Tove, hon undrade om vi ville kika förbi hos dem för ett glas vin i sommarkvällen. Sånt tackar man ju inte nej till, det är ju precis så här sommarkvällarna ska vara. Sol, värme och goda vänner!

Jag har även fått mina Ellospaket och nu stämmer gardinlängderna, så nån dag i veckan är tanken att vi åter ska få gardiner här i lägenheten. Inte illa va!

Nu kräm och Bullens pilsnerkorv till middag, alldeles lagom för en dag som denna.

En dag som denna...

...ska man kura under täcket, gärna i soffan. Kanske somna till en film. Detta är dock inte mig förunnat, någon annan får stå för den biten idag - tyvärr.

Kan man vara främmande hos bekanta?

Vid ett tillfälle när jag pratade med en nätbekant förklarade jag att jag var tvungen att avsluta eftersom jag väntade främmande. Personen undrade då vem som skulle komma och jag förklarade att det handlade om min yngsta syster, till svar fick jag då att det ju inte alls handlade om nån främmande då. Vi hade ett litet resonemang kring detta med han stod helt frågande. Så nu är min fråga:

Är detta med att man väntar främmande (alltså ett besök) ett norrbottniskt uttryck eller var det bara den personen som inte hört talas om uttrycket alternativt försökte vara lustig?