I dag känns det som det mesta gått mig emot. Det hela började med en anteckning som retade upp mig och jag kunde såklart inte låta bli att meddela ansvarig person detta, rätt ska vara rätt! ;) Sedan har det rullat på så mer eller mindre hela dagen, nästan allt jag företagit mig i jobbet har gått åt skogen. Eller kanske inte fullt så illa men jag har inte uppnått det resultat jag önskat - det är inte lätt så här inför jul heller när man inte kan få tag på nödvändiga personer och nödvändiga grejer så att man kan göra sitt jobb. Men det är bara att bita ihop, göra det bästa och lösa det som inte gått att lösa efter helgerna. Men det är ingen tillfredsställande känsla kan jag tala om. Jag vill ha ordning och reda, rensa undan på skrivbordet, skriva undan mina journaler och signera dem och helst ha löst alla patientärenden på bästa sätt innan jag går på ledighet. Så blir det dock inte alltid. Ibland önskar jag att jag kunde trolla!
Nåja, det var i alla fall trevligt att komma hem till en middag på uppstekt palt, två Tradera-fynd som anlänt nämligen "Hard Candy" och "Muriels Bröllop" (varav den sistnämnda jag och syster kanske ska se i kväll) och ett mycket fint och värmande julkort. Syster har gått an här med köttbulleverkstad så att det stått härliga till! Så mycket mer förberedelser är det inte, skinkan ska griljeras och Janssons frestelsen förberedas men detta skulle Jillan göra i morgon. Eventuellt snor jag ihop en nubbesallad eller gubbröra i morgon. Knäcken som jag planerat i helgen men som inte blev av måste jag också fixa - kanske redan i kväll...
Tomtandet för "familjen Pernilla" blev förflyttat till i morgon då hon var och hjälpte sin mamma med julstädningen i eftermiddag, lika bra var ju det eftersom det blev lite sen avgång från jobbet idag. Nu återstår en arbetsdag till och...
...en sak är då säker! I morgon kväll landar jag i soffan för uppesittarkväll - jag har ju till och med köpt mig en uppesittar-lott och njuter av vetskapen om att det snart är julafton, ledighet och nyårsmys! :)
...drabbas man av en talgdank! I går kväll slog det mig att de där papprena jag letat kanske kunde ligga under mina tidningar under sängbordet så i morse gjorde jag en koll - och javisst. Där var de! :) Jag visste väl att jag inte packat undan dem för väl. Det slog mig även att jag kanske, trots allt har en top att ha till min nyårsklänning. Jag beställde ju en bolero på nätet och dessvärre har leveransdatumet flyttats fram tre gånger och sista budet är den 25/1 och då är det ju helt kört att räkna med att kunna ha den på nyårsafton. Tänk att man får såna uppenbarelser när man ska sova....
Så har det hunnit bli den 22/12. I övermorgon är det julafton och jag har bara denna och en arbetsdag kvar. Idag under förmiddagen väntar ett besök till Sunderby sjukhus sedan vanligt jobb resten av dagen. Efter jobbet blir det att åka ut och tomta hos Pernilla. Jeanette får sin klapp under dagen.
Jag slogs för övrigt av något annat i går kväll, nämligen att jag är mäkta sugen på godmorgonvälling, mättande, nyttigt och mjukt och gott för magen. Jag måste nog införskaffa ett paket så att jag kan koka mig någon kopp under julhelgen.
Jag hade hoppats på en bättre nattsömn i natt men inte fick jag som jag ville, jag var i säng ganska tidigt, redan vid 21:30-22, läste en stund och lyckades somna vid 23:30 men vaknade sedan av ännu en olustig dröm. Den var lång ifrån lika hemskt som den jag hade natten till i går men den väckte mig likväl och sedan hade jag svåt att somna om igen. Mest för att jag tyckte det var varmt.
Önskar en en fin tisdag, så här dan före dan före dopparedan!
I morrn ska jag leka lite tomte och dela ut de sista som ska utanför dessa fyra väggar och som jag kan lämna här och nu.
Julmaten är för övrigt också planerad och klar och syster ska ner och trängas med resten av världen för att införskaffa den i morgon, sedan blir det nog för oss att påbörja stöket med det som ska förberedas redan i morgon kväll.
Vi är med andra ord redo för julafton här i huset mycket snart! :)
Har ni reflekterat över hur rasande fort tiden går?!
Jag minns fortfarande årsskiftet 89-90 skarpt och starkt. Den där nollan i årtalet kändes så speciell. Nästa nolla var än mer anmärkningsvärd, nämligen millennieskiftet 99-00. Minns ni allt tugg om vad som skulle ske med våra datorer, skulle de klara att slå runt klockorna eller skulle det bli kaos. Kaos överallt? Det satsades åtskilliga miljoner på att säkra vår framtid men några garantier fanns inte, det kändes som att leva i en katastroffilm. Folk bävade för det värsta. Skulle satelliter slå ner? Var detta slutet för planeten Tellus? Men...millennieskiftet passerade (kanske en smula besviket) utan något fuzz alls...inget skedde. Livet rullade på som vanligt. Datorsystem och människor fungerade som vanligt...
...nu har det gått 10 år sedan detta skräckinjagande datum låg framför oss. För mig känns det som i går. Är det månne ett åldertecken? När jag tänker på allt som skett under oo-talet så har det inneburit en sån ofantlig glädje och en sån outgrundlig sorg. Tidsmässigt har glädjen styrt men känslomässigt har sorgen. Glädjen och lyckan har dominerat och besuttit det flesta åren men av någon anledning är det smärtan som känns mest. Kanske för att lyckan är minnen som smärtar idag. Kanske är det för att smärtan är det som ligger närmast i tiden.
Hur som helst kan jag inte låta bli att undra; vad kommer 10-talet att innebära för mig? Är jag körd? Eller kommer det att finnas glädje och lycka för mig under detta årtionde? Kommer saker och ting att falla på plats? Kommer jag att känna sinnesro, tillhörighet, trygghet och innerlig kärlek igen? när? var? hur? och med vem?
Många är frågorna och många är de med frågorna...
Nu siktar vi framåt mot ett nytt och spännande årtionde!
I natt vaknade jag av en dröm som var så obehaglig att tårna krullade sig. Det tog en stund att varva ner och lyckas somna om efter den kan jag tala om. Det hela utspelade sig i en badhusliknande lokal. I bassängen fanns tre män, jag och Jillan. Plötsligt halkar den ena mannen och slår bakhuvudet och faller i vattnet. Om någon av männen var involverad i nåt knuffande vet jag inte men det var min känsla. Plötsligt får jag en obehaglig känsla i hela kroppen. Som om stämningen där inne blir ofantligt olustig. Jag kan inte erinra mig om de där två männen gör nåt speciellt men jag känner bara att jag måste därifrån och rädda min syster. Jag tar mig ut genom nån lucka i väggen med nån slags rutschkana och hamnar då i en källarkulvert där jag springer för att hämta hjälp. Från taket börjar det droppa bassängvatten blandat med blod från vad jag antar är den avlidne mannen. Jag kommer fram till nåt tomtemysigt hotell/stugby där jag gråter och bönar och ber om att få låna telefonen av människorna i receptionen. Två av dem hänvisar mig till betaltelefonen längre bort medan den tredje barmhärtigar sig för mig och låter mig låna telefonen. Dessvärre får hon för sig att hjälpa mig slå numret till polisen men ringer fel och hamnar på avdelningen för borttappade/stulna saker och när jag väl får ta över ringandet och slå 112 (som var 99) i sömnen så förstår de inte vad jag talar om och hur jag än beskriver når jag inte fram till dem. Jag får såklart panik och känner att jag måste ringa Jill på mobilen för att höra om hon lever - jag ringer och ringer men ingen svarar och jag förstår att det är kört...Då vaknar jag äntligen! Fyyy! Nu var det längesedan jag hade en mardröm, vart fasen kom detta ifrån? Jag betackar mig fler sådana drömmar!
Idag är det vintersolståndet och årets mörkaste dag är här - med andra ord vänder det nu. Nu går vi mot ljusare tider. Äntligen, äntligen!
Jag hörde förresten på radion att Brittany Murphy gått bort. Så sorgligt, ännu en ung skådespelare som lämnar oss på tok för tidigt.
Nu har jag varvat lite tråkigheter och roligheter och avslutar med en trevlig sådan, ska kasta mig ut för lite ärenden; systembolaget, tanka bilen, hämta ut pengar och köpa potatis och bregott (jag och Jillan ska göra och avnjuta flatpalt med stekt fläskfärs i kväll!!). När ärendena är klara tar jag en tur tillbaka hit och hämtar upp Maria som är frusen och gruvar sig för den hyfsat långa promenaden hem. Sen raka spåret Bredåker...nåja, raka och raka...måste ju lämna av Maria hemma längs vägen också! :)
Denna underbara serie, "McLeod's Daughters" måste jag bara införskaffa men alla åtta säsonger landar på runt 1500 kr så jag får avvakta lite. Jag har gått i tankarna förr men inte fått "fingrarna ur". Kanske det börjar vara dags snart? Det är helt klart ännu en feel-good serie som skulle passa ypperligt som kvällsunderhållning. Jag har ju inte sett en bråkdel av avsnitten som sändes på TV ännu...så det är mycket nytt att glädjas åt.
223 härliga avsnitt! :)
Nu ska jag ta och göra kväll. Ska bara gräva lite bland filmerna och se om jag hittar nåt som lockar eller om det får bli lite läsa istället.
Gårdagen var mycket trevlig och vällyckad. Maten blev bra och sällskapet var glatt och trevligt. Det var så pass bra att det klubbades att detta upplägg ska fortsätta, Helena och Anders tar januari och Camilla och Jonas februari. Sedan åter hit. Jag sitter och funderar på om jag ska ta och lägga upp lite bilder här i bloggen men jag ids nog inte idag i alla fall. Det är ju lite jobb med det. Jag önskar verkligen att Blogger hade en bättre bilduppladdningsverktyg. Som mest kan man bara ladda upp 5 bilder i stöten och man måste verkligen tänka till för att få dem i kronologisk ordning. Jag känner mig inte speciellt manad till det nu.
Inledningsvis var vi en skara på 6 vuxna och 6 barn men med tiden droppade Helena av hemåt med sitt lilla energiknippe och busfrö Harry. Jag fick en klockren bild på honom när han låg så där valpigt med båda benen rakt bak och svanen mellan. Så jäkla gulligt! Lite senare knatade även Camilla, Hanna och Pim Pim hem. Framåt nattkanten trillade det förbi ett festglatt gäng från norra som stannade en stund. Klockan var nånstans mellan 02:30-03 är jag tog mig i säng. Och vad jag har sovit gott! Sängen var äntligen så där vardagsskön (det är ju oftast när man måste upp som sängen är som skönast) på morgonen så jag fick njuta av det och ligga och dra mig länge. Jag var upp en sväng på morgonen för att tvätta av mig sminket, ta ut linserna (de hade jag glömt), äta, dricka och borsta tänderna sedan återgick jag till sängen för lite mer slummer. Mycket härligt och lyxigt!
Åhhh, jag fick en chock idag när jag satte mig på sängen för att se vidare på "Gilmore Girls" och brottas med "separationsångesten" och insåg att jag faktiskt sett det absolut sista avsnittet redan i går. Fy vad trist! Det känns ju som om man känner det där gänget nu och plötsligt är de borta...
Jag bjuder i alla fall på ett klipp ur en av mina favoritscener ur serien. Tillika det enda som jag spolat tillbaka och sett igen:
Nu ska jag kila in och prata lite med syster yster och gänget. Ha en mysig söndag där ute!
Till detta serveras drycker som enligt personal på systembolaget ska passa till var och en av rätterna. Gästerna består av Camilla och Jonas och Helena som dessvärre inte fick med sig Anders som måste jobba. Jag och Stig står för det mesta av matlagningen då Jill måste sova efter nattjobb. Jag träffade henne en sväng på morgonen och tydligen hade det varit en helvetes-natt som ensam sjuksköterska med ett evinnerligt springande och oändligt med jobb. Pannacottan är förberedd och jag har gröpt ur passionsfrukterna, Stig håller på att marinera oxfilén. Egentligen är det inte så mycket mer man kan göra så här tidigt så jag funderar på om jag skulle ta itu med det där knäckkoket som jag planerat i helgen.
Efter kvällens besked hamnade jag på YouTube och plötsligt var jag på jakt efter de där sångerna som fick tårarna att rinna när man var barn. Efter att ha lyssnat på dem så känner jag tydligt att de fortfarande påverkar mig.
Jill, nog minns du väl också dessa?!
"Enjoy"! De är vackra men kanske inte så uppmuntrande...
"Den Stora Dagen" - Christer Sjögren
En gammal kvinna går omkring och pyntar i sitt hus Idag är det hennes stora dag. Hon har köpt kaffebröd och tårta som smyckats med små ljus och en likör av bästa slag. Och när hon lägger på en duk, den finaste hon har, så ringer det på hennes telefon. Hon blir glad och lyfter luren och hör rösten på en karl, hennes allra yngsta son.
Jaså, säger Du det, Du kan inte komma från, Du tog fel på vilken dag det var. Nej, det gör ingenting, om det är något, bara ring, för jag finns ju här var dag.
Hon tar fram finservisen, den med små violer på, en kopp har visst en gång gått i kras. Men hon tänker att det gör nog ingenting, vi blir så få på mitt årliga kalas. Och när kaffet kokar upp så ringer det på telefon, och hon glömmer allt och springer därifrån, och på ett ögonblick hon mister något av sin illusion när hon hör sin äldste son.
Jaså, säger Du det...
Flera timmar drar förbi och dagen blir till kväll, en trött gammal kvinna somnar in. Hon har stått där hela dan och väntat sina barn vid sin blommiga gardin. Hennes kaffebröd finns var och tårtan där den står, den visar hur barn kan överge. Och när dottern ringer finns det inget mer att förstå, då har ljusen brunnit ner.
Jaså, säger Du det...
"Lasarettsvisan" - Maritza Horn
I en sal på lasarettet där de vita sängar står låg en bröstsjuk liten flicka blek och tärd med lockigt hår.
Allas hjärtan vann den lilla där hon låg så mild och god. Bar sin smärta utan klagan med ett barnsligt tålamod.
Så en dag hon frågar doktorn, som vid hennes sida stod: Får jag komma hem till påsken till min egen lilla mor?
Doktorn svarar då den lilla: Nej mitt barn, det får du ej, men till pingsten kan det hända du får komma hem till mor.
Pingsten kom med gröna björkar blomsterklädd står mark och äng, men den lilla sjuka flickan låg där ständigt i sin säng.
Så på nytt hon frågar doktorn som vid hennes sida står: Får jag komma hem till hösten till min egen lilla mor?
doktorn svarar ej den lilla, men strök sakta hennes hår, och med tårar i sitt öga vänder han sig om och går.
Nu hon slumrar uti mullen slumrar sött i snövit skrud. Från sin tåligt burna längtan har hon farit upp till Gud.
"Coat of many Colors" - Dolly Parton
Back through the years I go wonderin once again Back to the seasons of my youth I recall a box of rags that someone gave us And how my momma put the rags to use There were rags of many colors Every piece was small And I didn't have a coat And it was way down in the fall Momma sewed the rags together Sewin every piece with love She made my coat of many colors That I was so proud of As she sewed, she told a story From the bible, she had read About a coat of many colors Joseph wore and then she said Perhaps this coat will bring you Good luck and happiness And I just couldnt wait to wear it And momma blessed it with a kiss Chorus:
My coat of many colors That my momma made for me Made only from rags But I wore it so proudly Although we had no money I was rich as I could be In my coat of many colors My momma made for me
So with patches on my britches Holes in both my shoes In my coat of many colors I hurried off to school Just to find the others laughing And making fun of me In my coat of many colors My momma made for me
And oh I couldnt understand it For I felt I was rich And I told them of the love My momma sewed in every stitch And I told em all the story Momma told me while she sewed And how my coat of many colors Was worth more than all their clothes
But they didn't understand it And I tried to make them see That one is only poor Only if they choose to be Now I know we had no money But I was rich as I could be In my coat of many colors My momma made for me Made just for me
"Vid En Liten Fiskehamn" - Stefan Borsch
Vid en liten fiskehamn fanns en liten resturang, och ved ett av de små borden satt ett par i svärmeri, och de älskade varann och hon krama hårt hans hand, nu de båda funnit lyckan och två hjärtan stod i brand.
Till musikens ljuva toner bjöd han henne upp till dans, och hon skrattde av glädje just nu inget annat fanns, än en man från stora haven som nu åter nått sin hamn, och som träffat den han älskar på en liten resturang.
Vid en liten fiskehamn fanns en liten vacker strand, där dom båda sakta vandrar tätt intill i svärmeri, och från månens silversken där den ljumma vinden ven, gav han henne avskedskyssen och till tårar tog förväl.
O när morgonsolen lyste båten styrde ut, kvar på strand stod den han älskar och av honom tog förväl, men från hennes vackra ögon stora tårar trillar ner, nu hon åter ensam vandrar uti minnet honom ser.
Vid en liten fiskehamn fanns en liten resturang, och vid ett av de små borden satt en ensam flicka kvar, och hon väntade sin man som nu borde nått sin hamn. Men hon väntade förgäves ty han kom ej mer i land.
På de mörka tysta vatten styrde han sin långa färd, till den vän som honom väntar till en plats vid hemmets härd. Men av stora vågors krafter drogs den lilla båten ner, på de mörka tysta vatten seglar båten aldrig mer.
På de mörka tysta vatten seglar båten aldrig mer.
På de mörka tysta vatten seglar båten aldrig mer.
"I Remember Elvis Presley" - Danny Mirror
Last night I turned radio on for the midnight news Suddenly I thought I died of a broken heart When I heard the announcer say...
"Ladies and gentlemen, the King is dead Elvis Presley just died in a hospital in Memphis, Tennessee Forty-Two years on this planet, but he'll be here forever"
I remember Elvis Presley Lord, how I love to hear him sing! So I'll adore him just forever For he's the one and only King
I remember Elvis Presley And he won't ever set me free Like he was singing "Now Or Never" He's just a golden memory
Good luck charm is not forever Good luck songs we need 'em ever Again, again I'll play your songs 'Cause in my mind you haven't gone
Are you lonesome tonight? Do you miss him tonight? Tell me, dear, are you lonesome tonight?
I remember Elvis Presley Lord, how I love to hear him sing! So I'll adore him just forever For he's the one and only King
I remember Elvis Presley And he won't ever set me free Like he was singing "Now Or Never" He's just a golden memory
My dear friend, I won't forget you When I need you, I can hear you King, though I don't know where or when There'll be a day we'll meet again
Wise man say only fools rush in But I can't help falling in love again
Elvis Presley, I wanna thank you For all the happiness you gave so many people All over the world during many, many years I remember the DJ was playing "Jailhouse rock" When I had my first date with a beautiful girl And since that evening you've been my friend, Elvis
I remember Elvis Presley Lord, how I love to hear him sing! So I'll adore him just forever He's just a golden memory
Jag visste att det kommit ett sjukdomsbesked. I kväll fick jag vetskap om domen. Vi är inte nära men det slog mig bara hårt och det kändes i hela magen, i hela hjärtat och i hela själen...
Är det månne så att en del inte är menade att leva sitt liv här på jorden? Det är lätt att få sådana tankar när människor utsätts för prövning efter prövning och det hela ändå kommer att sluta med "the point of no return" trots idogt kämpande och vunna kamper.
Den slutgiltiga kampen kom tidigare än förväntat och vinnaren är inte den rätta!
Jag känner mig så ledsen! Och ändå är det bara en promille av vad partner, barn, mamma, pappa, nära vänner och andra släktingar känner. Varför berövas en ung och livfull människa livet när det finns de som bönar om döden?
Kvällen har varit riktigt fin och stämningsfull. Hos Agneta förärades jag rester av henne blodpalt...behöver jag tala om hur gott det var?! Jag fick lämna mina klappar och dessutom fick jag också en julgåva tillbaka - i form av ett riktigt vackert julhjärta för fönstret. Det hänger nu uppe och sprider skönhet och julkänsla. Jag måste bara få tag på en bättre skarvsladd än den dosa jag har hängande längs väggen nu. Den misspryder hela arrangemanget. Jag var bara tvungen att få upp den pronto för att njuta av det fina!
Besöket i kyrkan var trevligt det med, jag hade ju två kollegor i kören och en sköterska från jobbet som numera är pensionerad. De var så duktiga hela bunten - extra pampigt var det när solisten Elisabeth Melander, Bodens spelmän, pianisten och kören tog i för kung och fosterland tillsammans. Kyrkan är verkligen en underbar lokal för ett sånt här arrangemang - det blir så mäktigt!
Vad som återstår av kvällen är att krypa i lite myskläder och göra kvällrutinerna. I morgon är det äntligen fredag och en helgs vila väntar. Mycket hett efterlängtant kan jag tala om. Som jag skrev tidigare idag har jag varit så jäkla trött i veckan. I morgon kväll blir det inte många knyck utan har helt och fullt tänkt koncentrera mig på en stillsam afton, kanske ett glas vin, lite TV och efter efterlängtad sovmorgon på lördag!
Det känns lyxigt att ha en alldeles egen ytterdörr här i vår korridor, det är lätt att sticka ut näsan en minut och hämta in lite nytt syre i lungorna. Man får lite ny ork för en stund av den friska kalla luften och kylan som biter en i kinderna. Jag har varit så urbota trött i veckan. Jag vet inte om det beror på årstiden och mörkret i allmänhet eller vetskapen om att en långhelg väntar till veckan och sedan efter 3 arbetsdagar en ledighet på ytterligare 8 eller 12 dagar (det lutar åt det sistnämnda). Jag känner ett behov av att vila och hämta in energi efter sommaren, hösten och vintern som varit med kort sommarsemester och diverse prövningar.
Nu ska jag sätta mig i min kalla bil (jag saknar som sagt kupévärmare) och åka till Agneta för middag och en stunds umgänge innan det blir julstämning i Överluleå kyrka med Perbackakören och Elisabeth Melander. När det är klart blir det raka spåret till Bredåker för lite landning innan det är bedtime. Jag delar ju rum med en av körmedlemmarna på jobbet och har frågat om min favorit "O Helga Natt" kommer att framföras - men dessvärre inte. Fast det blir nog toppen ändå!
Jag hade inga planer på att koka någon knäck i år men jag tror att jag ska ta och göra ett ryck i helgen men inte de klassiska i former utan denna variant:
Här har vi använt mikrovågsugn för att förkorta tiden men det går lika bra att koka knäcken på spisen. Använd en hushållstermometer för att få exakt temperatur. I mikron är det viktigt att använda en ganska stor ugnssäker form med hög kant (ca 2 liter) så att det intekokar över. Har mikrovågsugnen lägre effekt än 750 W kan du behöva köra något längre tid. 1. Blanda sirap, grädde och socker i en ugnssäker form med hög kant. Lägg ett bakplåtspapper på en plåt och olja det. 2. Kör på 750 W 11-12 minuter. Passa noga om smeten vill koka över, öppna luckan omedelbart och sänk effekten. Smeten ska vara mellanbrun och temperaturen bör vara 125°. Kokar du i gryta på spisen bör temperaturen gå upp till 130°. 3. Blanda i mandeln och häll genast upp smeten på det oljade papperet. Låt kallna och bryt i bitar med hjälp av papperet.
Max och Erik är lämnade på skolan. Lina är hemma idag då hon var lite krasslig på morgonen. Max höll på att packa sin gympapåse innan vi åkte och förklarade suspekt att det minsann låg en as-stor Toys "R" Us-påse i skåpet. Dessa uppmärksamma små liv! ;)
Bredåker bjöd på 27 minusgrader i morse. Här i stan är det säkert någon grad varmare men det är troligtvis marginellt. Min lilla Spruttibangbang startade utan bekymmer. Jag är imponerad! Fina, lilla pärla...
Nu närmar sig helgen i rasande tempo. Härligt! Nästa vecka består bara av tre arbetsdagar sedan är julafton här. Efter jobbet idag åker jag till Agneta som bjuder på middag, tydligen var det kalvsylta, potatis, rödbetor och rågkakor på menyn. Jag ska passa på att lämna mina julklappar till henne också. Konserten börjar kl 19 så jag måste vara där vid 18:30. Jag hoppas få med Aggis som sällskap men det är inte säkert. Jag ser i alla fall fram emot att få insupa lite julstämning och kyrkoatmosfär i kväll - mysigt!
Jag har varit småfrusen hela kvällen och iskall om fötter och nästipp. Inte konstigt att jag fick tvinga mig själv såväl in och ut ur duschen. Nu har jag bylsat på mig kvällsstassen med tillhörande dubbla par tjocksockor, fårskinnstofflor och kofta. Härnäst blir det filt och DVD.
Morgonsdagens eventuella övernattning hos Agneta efter julkonserten i kyrkan blir det inget av, jag kan inte ha bilen stående i 25-gradig kyla över natten, utan motorvärmare. Nej, så vill jag inte misshandla min lilla pärla - och han skulle nog protestera en del på morgonen också...
...en sak är då säker! I morgon kväll landar jag i soffan för uppesittarkväll - jag har ju till och med köpt mig en uppesittar-lott och njuter av vetskapen om att det snart är julafton, ledighet och nyårsmys! :)
