Inledningen på dagen

På plussidan: vaknade i ett svalt rum i morse, det var "nästan" så att jag frös lite. Skönt!

På minussidan: en sån där "önskar-att-jag-fick-gå-i-ide-dag", dessutom är det uppblandat med en del självkritik. Känner mig bara generellt usel, dum och korkad. Utöver det har jag den där stadiga känslan av frustration och uppgivenhet över hela situationen. Som grädde på moset tycker jag synd om syster som måste dras med mig nu (hon har inte sagt eller insinuerat något som helst om detta, utan det är bara en del av min "usla känsla" inombords). Jag tjatar och gnatar på henne och dumtjurar ibland, som i går t.ex. Jag har så jäkla svårt att ge mig utan lägger mig hellre sur, ledsen, tjurig och eländig och vaknar med precis samma känsla i kroppen. En "bra" start på dagen med andra ord.

Vis av erfarenhet vet jag att sånt här kan lägga sig under dagens lopp, naturligtvis beroende på vad som sker. Jag hoppas i alla fall att det ska det. För detta är en vedervärdig känsla att bära på.

Nu ska jag äta min frukost och skriva lite. Mellan varven idag tänkte jag även drömma vidare om det liv jag önskar och vill ha.