Men inspirationen infann sig inte, det gjorde däremot solen. Jag valde att ta en stund i solen och sedan åka ner för lite ärenden på stan (av nån anledning kände jag ett behov av att göra bort det, det tänker jag dock inte gå in på här) och en visit hos Agneta där vi åt thaimat och uppdaterade oss lite. Saker och ting händer ju på alla fronter, inte bara hos mig. Gårdagkvällen var väl ingen höjdare, naturligtvis var det trevligt att träffa Agneta men vi pratade om lite tunga saker både på min och hennes sida, sedan gruvade jag mig inför dagen idag och många dagar som väntar därefter, jag retade mig på systeryster som aldrig nappar på våra inbjudningar om middag eller andra saker vi försöker dra "igång" och så är det lite tråkigheter i en kompisrelation som stör - jag ser dock detta som ett missförstånd och både tror och hoppas att det kommer att lösa sig. Det vore helt fasansfullt tragiskt om nåt sådant skulle förstöra vår vänskap men jag tror att både hon och jag är större än att vi låter det blir så. Allt detta var (och är) fortfarande uppblandat med "fröken hormonella" så det mesta blir säkert både större och tyngre än vad det är. Även om en del av det där helt klart är värt energin på sorg och irritation så är inte allt det. Hursomhelst så sköljde allt det där över mig när jag satte mig i bilen mot byn. Det känns bara som att det får vara nog nån gång. Jag vill dansa blomsteräng snart...
Just nu sitter jag och överväger om jag ska dra iväg till stan och tanka bilen och sedan till storheden för att handla lite men det måste bli en turbosväng då syrran ska koka palt åt oss (som är 5 stycken) + 2 andra inbjudna familjer (ytterligare 9 personer) och då vill jag ju gärna hjälpa henne med det såklart. Det ska skalas åtskilliga kilon potatis och rivas (på rivjärn *s*) ;) Pernilla undrade om jag ville komma ner och spela lite sällskapsspel och socialisera med henne, familjen och hennes bror med dito i kväll. Jag bad i alla fall om lite betänketid, inte för att det inte är trevligt att umgås men jag gömmer mig gärna här, i min skyddade verkstad också. Fullt så illa är det inte men visst ligger det lite i det där, det känns tryggt och safe här...
Nu ska jag sätta lite färg i nunan och göra mig redo för en tur med "sprutti" (min bil har fått sitt smeknamn efter Dr Snuggles Sprutti-Bang-Bang) ------------------------------>
Ha en fin onsdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar