Oh, what a day!

Herre min je, vilken telefonsamtal jag just har haft. Det var från mycket oväntat håll och gjorde mig helt ställd. Hur som helst så kanske detta samtal innebär att saker och ting har kommit till ett definitivt slut. Eller så är det preciiiiis tvärtom. Men makabert känns det...

I dag har jag varit heeelt knäckt! Men nu är jag i alla fall piggelin igen, en middagslur, en halv Calzone och en dusch gjorde under. Såna där sena timmar suger totalt musten ur mig, likaså det faktum att vi drack vin till säkert 03:30-04. Det var i alla fall fantastiskt trevligt att träffa Gunilla igen, det blev en hel del prat om både allvarsamma och lättsamma saker. Returesan med taxi hade hon beställt till kl 03 men som vanligt när man har trevligt går tiden alldeles för fort så hon ringde och bokade om den till 04:30. Lite bilder från gårdagen nedan:


Gunilla och jag


Ida och Jill fokuserade


Gulliga Ida


Gunilla


Söta, rara lilla Gunilla...


...och underbara syster Jill

Nu ska jag bara njuta av stillheten av denna lördag. Det där telefonsamtalet ska inte få ta mig, kanske stadiet för det är passerat efter allt som varit?

Grattis Britta och Marcus på era födelsedagar!