lördag, oktober 10, 2009

Saknad

Saknad och kärlek är som eld i mig,
och all denna längtan är riktad mot dig.
Jag drömmer och hoppas och sträcker mig ut,
efter dig och mig och lycka till slut.

Minnen är starka och längtan är svår,
när den samklang vi hade inte längre är vår.
Inget kan få mig att orka så här,
mer än önskan att du ännu håller mig kär.

De dagar som går när vi lever isär,
de biter och kniper och hugger och tär.
Snälla säg att min längtan är din.
Kom snälla hjärtat, våga och vinn!

Med livboj och flytväst klarar jag mig,
men jag vill inget hellre än simma med dig!

3 kommentarer:

Ida sa...

Så tunga men så vackra ord.
Kram.Ida

missj sa...

Det är tungt...

Men ibland är det bot bara att få dem ur sig.

Så trevligt att du kikar in så här på nattkvisten :)

Ida sa...

Så skönt när det hjälper lite att få skriva av sig.. allra helst när man inte orkar prata.
Bara få lätta på tyngden något.

=)jag smyger runt och nattugglar!

Hoppas det blir bättre snart!
Önskar dig all lycka!
Kram Kram