Här är det alldeles tyst och stilla nu, syrran drog på nattjobb, Lina ska sova hos en kompis och Stig och Max är ute och fiskar.
Nu är det drygt två månader sedan jag satt vid denna dator senast men nu är jag tillbaka i byn igen. Jill, Lina och Hanna kom och mötte mig på flygplatsen, det var himla gott att få se dem igen :) Min lilla go-Lina som kom springades med en kramkavalkad♥.
Små förändringar har jag sett genom vår resa mot byn, den nya bowlinghallen har vuxit fram, en del hus har bytt färg, nya hus är på väg att byggas, en ny affär har öppnats, Jill har skaffat en ny-gammalt skåp till matrummet, Stig har skaffat ett akvarium - men mycket, ja det mesta är det detsamma. Så även värmen här på kammaren. Pust! Jag har slängt på rena sängkläder i sängen (som Jillan varit så snäll och tvättat), dammsugit och dammtorkat lite och nu hade jag tänkt försöka få upp nåt blogginlägg. Jag ligger som sagt lite efter och det är viktigt att få det på pränt medan allt är fräscht i minnet. Denna blogg är som en dagbok att kunna gå tillbaka i när jag funderar över datum, händelser och annat.
Det är fascinerande att komma tillbaka hit och se rester av min planering innan avfärden mot Norge, jag hittade bl.a. en packningslista och en lapp med information om lägenheten. Tänk att då visste jag inte mycket om lägenheten, min hyresvärd, mitt nya jobb, mina kollegor och att jag faktiskt på två månader skulle känna mig hemma och att jag faktiskt hittar hyfsat bra på Nesodden när jag ska ut på hembesök.
Att vara tillbaka här känns både och, det är underbart att träffa nära och kära men staden som sådan är faktiskt inte oumbärlig och oersättlig för mig. Det är mycket med den som är annorlunda, inte för att staden förändrats - utan för att jag och mitt liv har det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar