Jag föll igenom och sände en liten SMS-hälsning till B i går när jag lagt mig. Vi har ju inget strängt förbud men tanken var att hålla det på minimumgränsen. Inte helt lätt när hjärtat längtar och korresponderar dåligt med vad hjärnan säger. Hur som helst så fick jag inget svar förrän en bit in denna morgon och det satte natuuurligtvis igång tankeverksamheten hos mig som i sin tur bidrog till att jag hade svårt att somna.
Inte nog med det, husfolket har dragit iväg på semester och deras första natt borta hör jag hur det kluckar och rinner/spolar vatten uppe hos dem. Det ska det inte göra när de är borta. Jag låg och lyssnade på det där och undrade om det skulle börja rinna vatten längs väggarna. Jag tycker att sånt där är så obehagligt, när jag var barn var jag rädd för fallande träd som skulle förstöra huset, bränder osv. Det ligger uppenbarligen kvar i mig ännu, att ens bostad ska förstöras. Jag låg och övervägde om jag skulle sända dem ett SMS; en del av mig ville inte störa deras semester med oro (som kanske inte ens är befogad) medan den andra menade: ”tänk om det faktiskt är nåt som du hört och inte gett signaler om”. Så jag sände iväg ett SMS, better safe than sorry! Jag fick besked i morse om att de skulle sända dit någon med nyckel under dagen.
Totalen av nattens sömn: låg!
Planen för kommande natt: bättre!(?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar