Men...
Daniel har träning, Agneta ska fira sitt ex. födelsedag med sina barn (i och för sig inte hela kvällen men ändå...), Pernilla är gravid, har gubben hemma och dessutom inte heller piggelin, syrran hade hunnit boka in middagsgäster osv...
Jag tror att anledningen till den olustiga känslan i kroppen är dels min längtan efter att sysselsätta mig med nåt (umgås!) - och att det närmar sig "that time of the month".
Telefonen på jobbet ringde för en stund sedan, min Daniel har kläckt en idé. Han frågade om syrran med sällskap skulle vara hemma hos dem, i så fall kunde vi ju åka förbi där (om det var ok för dem förstås) och att han sedan åker vidare till sin fotbollsträning i Harads och lämnar mig kvar ett tag. Jag ringde och kollade upp saken. Visst skulle de vara hos syrran och naturligtvis var det inget som helst problem om vi kikade förbi.
Så - inte nog med att min socialiseringsiver stillas och att morgondagen är röd och fri, solen tittar ju fram mellan skurarna!
missj är glad igen!
Tack mina Älskade Praliner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar