Midsommarfunderingarna har ju funnits i mitt huvud ett bra tag men jag hann knappt mer än få ner det på pränt så löste sig allt. Blogginlägget hade inte legat ute länge när det plingade till på MSN och ljuvliga Tove kom med en förfrågan. Hon hade läst min beklagan och undrade om vi ville fira med henne och hennes man. Naturligtvis vill vi det!
De är såna pärlor och en lisa för själen.
Älskade, älskade vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar