Åh, en sån helg!

Sitter i lägenheten som i stort sett är tömd, det är lite småplock kvar och lite grejer som mamma och pappa ska hämta. Vi har datorerna kvar här också, de kan lika gärna stå här. Det är ett sånt kaos i huset ändå och inget internet har vi gett oss på att få igång, det känns inte riktigt som något på prio.listan. Vi ska plocka ihop mina kläder, lite annat som vi saknat (diskställ, diskmedel, tvättkorg och tvättmedel... osv) och jag ska ta mig en dusch, det är inte så lätt att hitta handdukar och grejer i huset *s*

Just nu känns det nänstintill oöverstigligt att få ordning i huset. Vi har mindre förvaringsutrymme i form av skåpar och hyllor till husgeråd nu och jag har två kartonger med glas som vi haft i vitrinskåpet som nu står ute i friggebodan. Vi vill skaffa oss ett nytt och de där kartongerna är det ju ingen idé att ta itu med förrän detta skett. Soffan och matgruppen kom ju i fredags och först idag rev vi bort plasten och wellpappen och inser att vi har en projekt framför oss när det gäller att få ihop soffan. Ingen beskrivning och massvis med delar. Vi måste ta en tur till Bodens möbelaffär i veckan för att kolla hur den är uppbyggd, det är mycket underligt att det inte följer med en beskrivning till en soffa av denna typ. Ibland önskar jag att man kunde knäppa med fingrarna och få saker och ting på plats *s*

Utöver allt snurr kring flytten så blev jag till råga på allt kidnappad ut på bus i fredags. Daniel var stressad och irriterad till och från under eftermiddagen och jag kunde inte begripa varför. Han stod och trampade vid fönstret och väntade på möbelstranportörerna som skulle komma mellan 16-16:30 mässandes nåt om att de var tvungna att komma snart. Varför denna stress!? Jo, svaret kom sedan då vi prompt skulle bege oss tillbaka till lägenheten. Där fick jag fick order om att packa en väska med duschgrejer, "gå-ut-kläder", smink osv. Efter detta tog Daniel på mig en ögonbindel och ledde mig nedför trapporna (under en hel del fnissande). Jag fick sätta mig i en bil och när vi börjat rulla så fick jag en cider i min hand. Det är rätt obehagligt att sitta i en bil på väg någonstans, man känner att det är folk i bilen men de säger inte ett knyst. Nog förstod jag ju att avsikterna var goda men jag var ändå skakis då jag kom fram...De körde runt med mig i en kvart innan vi nådde vårt mål, som visade sig vara jobbet. När jag blev befriad från ögonbindeln fick jag se ett flertal från jobbet på plats, de hade dukat upp med snacks och vin. Så himla fint. Jag fick en ansikstmask lagd av min föreståndare och sen fanns bastu och dusch att tillgå. jag fick även en spira som både lät och blinkade som jag fick använda för att önska mig nåt, en liten väska, en bukett (med diverse uppdrag) och en "tjusig" slöja.

Därifrån gick vi sedan vidare till konferensrummet som de pyntat till nåt fantastiskt - temat på såväl rum som arbetskamrater i galaklänningar var Las Vegas, jag blir så rörd när jag tänker på det. Där väntade än fler arbetskamrater, totalt var vi nog 25-30 stycken. De hade skylt whiteboardtavlan med tyg och ljusnät, det hängde foton från vår resa, det var spelmarker framme, bordet var pyntat med låtsaspengar och spelkort, till och med boxen med vin var kamouflerad med en Elviskartong. Maten bestod av catering i form av en köttfärssröra med bönor, guacamole, gräddfil, salsa, nachochips samt kycklingklubbor och revensspjäll. Dessutom hade de knåpat ihop ett så fint sånghäfte - och inte nog med det, Anna-Karin hade skrivit en sång till mig och Daniel (jag skriver ner texten när jag kan sen). Under kvällen avlöste musik, en dansande Elvis (utförd av Janne, en av sjukgymnasterna), uppdragen i min bukett och sånger ur häftet varandra. En helt underbar kväll. Vilket fantastiskt vilket jobb de lagt ner! Som sagt...rörd - och tacksam! Vi avslutade kvällen på krogen och hemma var jag väl någonstans kring 02. Gårdagen var en tung historia kan jag tala om, jag gjorde inte många knyck förrän framåt kvällen. Daniel var iväg på fest med grabbarna som så schysst ställt upp och hjälpt honom flytta de tunga sakerna från lägenheten under dagen. Jag åkte till Jeanette för att äta lite på kvällen, köpte med mig lite kinamat och inmundigade den där. Hos oss fanns ju varken bord eller bestick att tillgå *s*

Nu ska jag ta itu med det vi kom hit för att göra; packa ihop lite kläder och annat, ta mig en dusch och sedan måste vi åka iväg och äta lite. Jag återkommer så snart jag kan - om inte annat nåt morgon/lunchinlägg från jobbet.