Julestök och möbelbök!

Hyacinten i köksfönstret står i full blom och sprider sin fantastiska doft

Är rätt nyligt hemkommen från en promenad. Jag citerar Agneta: det var "ljuvligt juligt" ute och otroligt skönt men tyvärr rätt halt, riktigt förädiskt på sina ställen. Jag höll på att gå ner i spagat på väg till Agneta men lyckades parera och hålla mig på fötter. Eftermiddagen och kvällen har rusat fram som vanligt. Middagen bestod av stekt saltsill, potatis och löksås. Riktig husmanskost och gott som bara den. Fast visst har törsten satt in, jag hinkar vatten så att det står härliga till nu.

På spisen puttrar knäck och innan jag gick ut på promenad inledde jag mitt julbak. Starten blev en Pollykaka. En av sköterskorna hade med sig en sådan till vårdlagsfikat för någon fredag sedan och succén var given. Den ska helst serveras ljummen med grädde. Min åker dock rakt in i frysen för kommande fikagäster:

Pollykaka

3 ägg
2 dl socker
200 gr mörk choklad (70%)
100 gr margarin
½ dl vetemjöl
1 stor påse Polly

Gör så här: Vispa ägg och socker poröst. Smält chokladen och margarinet tillsammans, börja med margarinet lägg sedan ner chokladen och låt allt smälta ihop. Var bara vaksam så att det inte är för hett. Blanda ner chokladen i äggsmeten och rör sist ner mjölet. Slå smeten i en smörad och bröad form. Tryck ner alla pollysar. Grädda i 175 grader, ca 25-30 min beroende hur kladdig man vill ha kakan.

Daniel har gett sig på möblerna med vaxoljan igen. Svordomarna, suckarna och stönen har haglat. Så det var rätt skönt att bege sig ut på en promenad ;) Just nu ser det ordentligt stökigt ut i vardagsrummet igen men det är lika att ta itu med saken. När man investerat i fina möbler som man är rädd om så måste man vårda dem också.

I morgon är det onsdag igen och det är julknytis på jobbet kl 17, jag väljer dock att avstå till förmån för födelsedagsfika hos Ditte. Hon har skickat över några foton på MSN ikväll, lika fina som vanligt. Det är hennes man som är så duktig med kameran och photoshop ;) Nu ska jag ta och kasta över dem till Daniels dator och sedan kolla till knäcken. Snart börjar det roliga med att få ner knäcken i formarna - som alltid tenderar att välta som dominobrickor...suck!