1981 föddes min (yngsta) syster i vecka 26. Hon vägde 740 gram men gick ner 200 g under sina första levnadsdagar. De placerade henne i kuvös och hon gavs 10% chans till överlevnad. På den tiden (1981) fanns inte dagens raffinerade teknikaliteter och maskineri. Jeanette blev lite av en rikskändis och det publicerades en del artiklar om henne. Jag glömmer aldrig besöken till sjukhuset; hur vi fick klä oss i rockar och hur vi fick titta på vår syster (som såg ut som en benig fågelunge på en jätteblöja) genom en glasruta.
Men min lilla fighter till lillasyster kämpade sig igenom detta trauma och finns här hos oss än idag. 10 % chans till överlevnad? Den tösen "kickade ass"! Ingen trodde att hon skulle greja det men det gjorde hon. Pga syretrycket i kuvösen fick hon en betydande synskada och har idag i stort sett bara ledsyn. Men....
....i dag bor min älskade Jeanette i egen lägenhet i centrala stan, hon har ett jobb som hon går till ett par dagar i veckan och hon hanterar sig vardag fenomenalt. Jag har en sann liten kämpe till syster och jag är återigen stolt! Allt jag (som syster) önskar nu är att hon skulle springa på sin stora kärlek någonstans ♥
Som jag redan beskrivit ett par gånger: Jag är stolt som en tupp (ehmmm, höna?) över mina fantastiska systrar! Vilka hjältinnor jag har i min vardag! Det är en sån förmån att få leva nära dessa fantastiska kvinnor. På olika sätt är de en hjälte av idag och på detta sätt vill jag hylla dem.
Jag vill ge allt av mig till er...och jag hoppas att ni vet att om ni har en enda fundering, eller en enda liten sten som ni tror att jag kan lätta åt er så hör ni av er?!
3 kommentarer:
Tack för alla dem fina orden!
*Kraaam tillbakas* :)
Kram min fantastiska fighter och "gullunge" ♥
Hej lillsyrran! Jag instämmer helt i vad Jen skriver, du är en kämpe som visar att allt går om man gett sig tusan på det. Älskar dig!
Skicka en kommentar