Venus från Willendorf, även känd som Willendorfkvinnan, är en 11,1 centimeter hög statyett av en kvinnofigur, funnen av arkeologen Josef Szombathy vid en utgrävning 1908 av ett område från paleolitisk tid, nära Willendorf i Österrike. Den är snidad ur en kalksten av en oolitisk bergart som är ovanlig i trakten av fyndplatsen och den har färgats med rödockra. Denna figurin har blivit något av en ikon för förhistorisk konst. Vid en förnyad analys 1990 uppskattades den vara 22—24 000 år gammal. Mycket lite är känt om dess ursprung, hur den tillverkades och vilken kulturell betydelse den kan ha haft.
Efter att denna skulptur upptäcktes och namngavs har cirka 200 liknande, men ej identiska, figuriner upphittats runt om i Europa som daterats till mellan/sen paleolitikum. Dessa skulpturer har fått samlingsnamnet Venusfiguriner.
Venus från Willendorf ingår i samlingarna hos Naturhistorisches Museum i Wien.
Utseende och tolkningar
Den överdrivna storleken på hennes venusberg, lår, bröst och uppsvällda mage har tolkats som att det rör sig om en fertilitetssymbol. Hennes små armar är korsade över hennes byst och hon har inget synligt ansikte, då hennes huvud är täckt av något som skulle kunna vara hårflätor, ögon, eller någon sorts huvudbonad.
Till en början fick den smeknamnet "the pear", det vill säga päronet, på grund av sin form. Dess epitet venus tilldelades den i vad som får ses som ett exempel på dåtidens manschauvinistiska humor då den jämfördes med ett mer grekiskt och romerskt kvinnokroppsideal och exempelvis Venus från Milo, men även ett uttryck för dåtidens syn på vad som ansågs som primitivt. Om detta säger Christopher Witcombe "Den ironiska jämförelsen mellan denna form av figuriner och med Venus tillfredsställde på ett lyckosamt sätt vissa av den tidens antaganden om det primitiva, om kvinnor och om smak".Samtidigt avvisas i vetenskapliga kretsar tanken att kalla henne Moder Jord-gudinna från den paleolitiska tidens "Forneuropa". Några föreslår att hennes fetma betyder hög status hos ett jägare- och samlarfolk, och utöver hennes uppenbara fruktsamhet, så kunde hon vara en symbol för säkerhet och framgång.
Statyns fötter är alldeles för små för att den ska kunna stå av sig själv, och därför har det spekulerats över att den kanske är menad att hållas i handen hellre än att bara tittas på. Vissa arkeologer tror att det snarare än en bild av Moder Jord är en lyckoamulett. Andra har föreslagit att den möjligen är menad att införas i vaginan, kanske som en fruktbarhetsamulett.
Källa: Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar