Jag tog ett litet samtal med min närmsta chef idag angående en del frågeställningar jag hade och saker och ting tycks lösa sig till det bästa vad gäller det. Jag har även fört frågan vidare och det tycks lösa sig även på andra instanser. Dessvärre vågar jag inte ta ut segern i förskott men det jag hörde inger lite hopp i alla fall - och glad är jag för det. Nu är det till att hålla tummarna! Det känns som om det är så mycket frågetecken omkring mig just så en klarhet vore som en gudagåva, jag hade gärna tagit emot två, tre eller till och med tio klarheter men en är alltid nåt - och en fantastisk början!
Jag är i alla fall fortfarande sanslöst trött, jag åkte faktiskt raka spåret till byn via en tankning av bilen då jag hann bli totalt dyngsur i regnet. Syrran hade lagat ihop diverse små rätter av sånt hon tömt från frys och kyl så jag satte mig i princip vid dukat bord. För min del blev det makkisar och en kyckling-kok-ihop. Inte alls dumt! Nu sitter jag här på min kammare med ett leende på läpparna efter ett härligt telefonsamtal som höjde mitt humör en hel massa, det är för underbart att höra någon försöka prata med spädbarn med röstresurser i knät *s*
Nu blir det lite bloggläsning och "slösurf" innan sängen och boken väntar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar