1 timme och 20 minuters promenad fick jag ihop idag. Efter middagen kände jag ett akut behov av luft och snörde på mig skorna och begav mig ut i den fina kvällen. Jag har rensat huvudet och tankarna har flödat, jag har läst av naturen, känt doften av barndom i kapad ved, sett lingon, underliga cigarettpaket, en stövel och två thailändska bärplockare i skogen. På väg tillbaka till huset passerade jag konstgräsplanen där Bredåkers A-lag hade satt igång med träningen, det känns underligt att se Vattenfall-bilen stå där och höra Daniel på planen och inse att nåt som var så nära, så nära och mitt liv i 13 år inte finns i min sfär längre. Där hoppas jag på en förändring i framtiden. Tiden får ha sin gilla gång. På tal om det liv jag hade; Daniels mamma fyller 59 år på lördag och det har jag tänkt uppmärksamma med ett kort. Jag kan sakna dem alla så mycket; mammsen, pappsen, morfar, farmor, Susanne och hennes familj (och inte att förglömma taxarna). De är en fantastisk skara människor. Varma och generösa på alla sätt och vis. Nästa månad fyller Susanne 40 år (på samma dag som min älskade mormor som skulle ha blivit 86 år) , tänk att jag var med på hennes 30-årsfest och tyckte att hon var så mycket äldre än oss då och nu har jag själv med råge passerat den åldern.
Klockan har hunnit bli kväll och så mycket mer sker nog inte för min del, jag tror att jag ska försöka ta mig i säng i tid och kanske påbörja en av mina böcker som ligger på sängbordet och väntar. I morgon väntar en ny dag men nya överraskningar, utmaningar och händelser.
Men innan jag avslutar måste jag bara få dela med mig av en länk jag fick sänd till mig. Den handlar om det lilla landet Bhutan (där jag f.ö. hade en värdefull brevvän i åtskilliga år) i Himalayabergen mellan Indien och Kina. Bhutan har som mål att landets befolkning ska vara så lyckliga som möjligt och detta mäts i något som kallas Gross National Happiness - eller Brutto-Lycko-Index. Jag tycker att idén är fantastisk. Mer lycka åt folket! Det är väl verkligen något att kämpa för. Lyckliga människor presterar f.ö. mer. Som det står i artikeln kan nog detta få många att dra på smilbanden men det hela är mycket seriöst och ett tecken på allvaret i saken är att kommisionen för Brutto National Lycka i Bhutan är ett av de största kontoren i landet. Där jobbar 77 människor med att definiera och utveckla begreppet lycka. För att mäta detta finns till och med en matematisk formel med 72 indikatorer. Läs mer om detta i länken här ovan, texten är på danska men inte speciellt svår att förstå. Heja, heja säger jag bara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar