Jag har en inneboende som driver mig till vansinne ibland, speciellt om morgnarna. Är man inte i närheten så blir det ett jävla liv, ska jag behöva sitta fastvuxen i soffan och agera sällskapsdam för att det ska vara lugnt här?! Går man in i sovrummet för att hämta kläder blir det ett jäkla liv, likaså om man gå in på toaletten för att sminka sig, eller bara ställer sig och diskar. För syns man inte så finns man inte - och då ska det gapas och skrikas, i en ljudnivå som jag knappt trodde att en sån liten varelse kunde prestera. Men jodå, det kan han! I can promise you that! Han är tokcharmig och söt också men om morgnarna är de stunderna nästintill obefintliga. Det är en jäkla stressfaktor när han sätter igång, jag tror att mitt blodtryck stiger ett par pinnhåll. Inte nog med att han är annoying för mig, det är ju dessutom så att jag inte hunnit fråga värdfolket eftersom de var bortresta och det blev ett halvakut behov för pension för denne lille vän så att han för ett sånt oväsen är inte speciellt trevligt!Nu är det inte länge innan bussen mot båten mot tåget mot flyget går :)
Hurtigruten here we come!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar