Är det inte typiskt, så säg?!

Hmmm, i fredags skrev jag ut lite papper här på jobbet. Det hela var av sådan natur att jag inte ville att någon på jobbet skulle se det - nej, ingen överhuvudtaget. Lite hemlighetsmakeri minsann. Jag valde att ta ut två ex. av saken men hittade bara en i skrivaren när jag var dit för att hämta dem. Jag gick till och med tillbaka till skrivarrummet en gång extra för att kolla om det andra exemplaret skrivits ut, men icket. Jag antog att nåt blivit fel och att det bara blivit ett exemplar som skrivits ut.

I morse visar det sig att min kollega som jag delar rum med fått med det andra exemplaret av mina papper bland lite grejer som hon skrivit ut. Jag kände mig sååå skyldig när hon förvånad och fnissande undrade var det där pappret kom ifrån. Jag tror att jag lyckades tona ner det och drog en visa om ett ärende till skrivarrummet och erbjöd mig samtidigt att ta med pappret och lägga det i mappen för utskrifter (egentligen åkte det snabbt ner i min väska).

Är det inte typiskt, så säg?!