Vilken gårdagkväll det blev. Åkte och handlade efter jobbet, hem och fixa middag (gjorde en köttgryta med bl.a färska champinjoner, lök och vitlök), åt och sedan "svimmade" jag i soffan. Kände mig helt knäckt efter planeringsdagen. Att sitta en hel dag och lyssna, prata och vara uppmärksam är jobbigt. I synnerhet i ett konferensrum med 45 andra när syret är nästintill ickeexisterande. Lade mig som sagt i soffan, somnade och sov så gott där i värmen (Daniel tände en go'brasa åt mig), sov mellan mellan 19-21 då han väckte mig. Klev upp, stängde av datorn, packade lunchlådan, bortade tänderna och sminkade av mig och lade mig sedan och läste under täcket. Underbart skönt. Med andra ord blev det mest vila för mig i går. Det behövs ibland det med.
Med anledningen av rubriken vill jag beklaga mig lite. Jag är inte så förtjust i detta med aprilväder. Det är som att kastas mellan hopp och förtvivlan. Jag som varit så glad över att trottoarerna blivit i princip snö- och isfria, det är så underbart att promenera då, att kunna (och våga) slappna av då man går utan rädsla att man ska "dratta" på ändan. I går vände det igen, det vräkte ner snö, blåste och drev så är vi tillbaka till där vi var för några veckor sedan. Nu räcker det! No more snow!
Aktuell bowlingstatus just nu: 23 pers, inväntar ännu besked från några. Minimiantal är 32, så minst 9 till vill vi bli. Kanske även några utöver det. Häng med! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar