Så kom det igen. Jag såg just på internetbanken att mitt flicknamn är tillbaka intill mina konton. Det känns så konstigt att se. Att gå igenom fotomapparna i jakt på de aktuella bilderna gjorde mig inte direkt spirande lycklig heller. Så mycket minnen, så många underbara dagar och fina år finns samlade där. Jag vet att det finns nya partners som inte tolererar bilder av ex. och tidigare liv, för mig är det helt makalöst korkat. Jag skulle hellre klippa av mig tårna än att slänga alla mina bilder från dessa 14 år, de betyder så oerhört mycket för mig och fungerar som minnesförstärkare - och som ventil. När ledsamheten kryper på och tårarna bränner är bilderna förlösande. Med varje människa följer en historia (som ofta inkluderar fotografier), hur kan man kräva av en partner att de ska kasta sina fysiska minnen? Nu är ju inte detta något som gällt eller gäller mig men tanken slog mig när jag satt och gick igenom mina mappar med foton, de betyder så mycket...så mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar