Idag har det varit full rulle sedan jag slog upp ögonen kl. 08. Nervositeten har faktiskt inte slagit sina vassa klor i mig en enda sekund idag, inte ens minsta lilla pirr i magen har jag haft. Mycket skönt, att vara toknervös är en jobbig känsla och inget man vill visa i samband med en intervju. 9:50 begav jag mig på en promenad backe upp och backe ner till Håkonskastet. Där blev jag väl mottagen och hela "tillställningen" kändes mer som ett samtal än en intervju, precis som det ska vara. Där fick jag en sån himla bra känsla både kring människorna (de två som intervjuade mig och resterande på enheten), arbetsstället, arbetsuppgifterna och såklart miljön. De verkar även ha en fin sammanhållning efter arbetstid med träffar och fester. För min del kan det knappast bli bättre då mitt sociala nätverk på Nesodden sträcker sig till två personer. Detta jobb är helt klart min no.1-wish av dagens två intervjuer. Lönen är faktiskt så mycket som 70 000 NOK/år lägre än jobbet inne i byen men å andra sidan är det ett fast jobb och trivsel väger mer än pengar.
Mumsig lunch
När intervjun, som tog 75 minuter var klar, jag hade fått en tur runt i lokalerna och hälsat på de som var inne fick jag rusa till bussen för att hinna med nästa buss ner till Oslofärjan. Jag och MB hade planerat att vi skulle sammastråla in till Oslo eftersom hon ändå hade en klipptid kl. 14 alldeles i närheten där min andra intervju skulle vara och lunchsällskap och hjälp att hitta tackar jag inte nej till. Lunchen blev indiskt på ett ställe som hette Tiki Tiki, gud så goda de där jätteräkorna var! Under hela dagen har jag fått SMS-uppdateringar om flygläget och hela dagen har mina flyg varit klara så jag hoppas verkligen inte att jag ska snubbla på mållinjen nu.
Väntan på intervju nr. 2
Därifrån knatade vi till bussen och skiljdes åt när jag hittat fram. Gry, som jag träffat förr kom och hämtade mig i receptionen och denna gång var det tre personer och jag. Även här blev det mycket samtal även om det blev mer frågor och den där "hemska ödesfrågan" kom i slutet: "varför ska vi välja just dig till detta jobb?" Men jag tror att jag motiverade det hela bra. Det var bra människor som intervjuade mig och jag kände att jag fick god respons.
Till båda jobben var det åtta sökande varav fyra var kallade till intervju. Så vad som återstår nu är väntan, båda ställena kommer att ha sina sista intervjuer och fatta ett beslut under nästa vecka. Jag har en del funderingar som jag ska ta med såväl kollegor osm chef i veckan för att kanske öka mina chanser ytterligare - men det skriver jag mer om sen.
Hur detta än går så känner jag att såna här saker får mig att växa som person, jag tar mig runt i ett nytt land, i en ny stad, jag sitter ner och talar om mig själv, om min kompetens och känner att jag tar utmaningar och prövningar. Men visst, denna gång kommer jag nog att känna lite mer besvikelse om det inte går vägen...
Go vänner, hjälp mig att hålla ett par tummar nu!
Nu ska jag packa ihop och knata iväg mot gaten - för nu vill jag sätta mig på flyget och ta mig hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar