torsdag, maj 27, 2010

What a day!


I dag har jag varit och hälsat på pappa på jobbet, pratat lite om äventyret som väntar mig, lämnat min nya adress och kramats och jag fick även med mig ett kuvert från honom och mamma innehållande ett kort med en lyckohälsning och norska sedlar. Det var en möte och en gåva som betyder långt mycket mer än dessa pengar av anledningar jag inte dryftat så mycket om i min blogg, det kanske kommer lite senare. Det var i alla fall fantastiskt skönt att se min älskade pappas uppenbarelse och höra mammas röst på telefon.

Efter jobbet åkte jag till Agneta för att hinna träffa och krama om henne lite innan jag åker i morgon. Vi satt ute i solskenet och pratade, åt lite glass och avslutade med några kramar och planer på att ses när jag kommer hem i augusti. Det känns underligt att det kommer att dröja innan vi sitter ute på hennes lilla "hemsnickrade" uteplats utanför sovrumsfönstret i hyreshuset och dricker vin, äter kräftor och pratar om livet. När klockan passerat 17:30 var det dags för mig att sätta mig i bilen mot byn, jag och Pernilla hade nämligen planerat en liten dejt. Hon dök upp sisådär 20 minuter efter att jag kommit hem. Hon hade med sig sushi (det var verkligen gott!)till middag och vi har ägnat tre timmar åt massor av prat, vi har hunnit prata om allt mellan min flytt, vänskap, kärlek, sex, mat och egentligen livet i allmänhet. En mycket bra kväll med en av mina absolut bästa vänner. Pernilla är ännu en i raden av luringar för när jag gick på toa efter att hon åkt så låg där på en av blompallarna en liten bok om vänskap, en liten påse från SNÖ (med ett vackert armband av mörkgröna pärlor) och ett brev (se bilden ovan). Brevet skrivet med silverpenna var det absolut bästa, jag vill säga "dito" om allt. Du är en klippa, Pernilla! Du bär på ett hjärta av guld min vän! Det vet du väl?

Boken bjöd så mycket klokskap och sanna ord om vänskap och egentligen skulle jag kunna citera dem alla men ett som känns extra aktuellt här och nu är detta:


TACK FÖR ALLT IDAG FAMILJ OCH VÄNNER!♥

Tanken slår mig ibland; är jag galen som lämnar alla dessa fantastiska människor jag har i familj, vänner och arbetskamrater. Nu är ju detta med Norge något jag testar, detta är inget definitivt utan jag har mina sex månaders tjänstledighet inledningsvis och först när det närmar sig sitt slut måste jag bestämma mig. Vad det blir i slutändan kan jag inte spekulera om utan det får jag helt enkelt bida min tid och se. Ni gör det i alla fall rackarns svårt att åka ska ni veta! ;) Kan man någonsin matcha dessa människor någon annanstans? Nya vänner kan i alla fall aldrig ersätta gamla utan de blir snarare ännu en juvel i skrinet av ädelstenar! Jag vet ju också att bara för att jag tar detta steg så försvinner varken vänner eller vänskap. Jag vet att de finns där några timmar bort men möjligheten att spontant kunna ses finns inte. Den vardagliga kontakten blir inte densamma. Hela livet kommer att förändras. På det stora hela efterlängtar jag en förändring och något nytt. Det handlar inte om att byta jobb pga. någon vantrivsel eller att byta ut vänner för att de jag har är dåliga, så är inte fallet det är därför det känns långt in i hjärtat att ta detta steg. Min flytt och nystart i Norge handlar om att jag för helt egen maskin i konkurrens med många andra ha fått ett fast jobb (som är en jäkla boost för självkänslan), det handlar om att utmana mig själv, att skapa mig ett nytt liv och skaffa mig ett eget hem, det handlar om att underlätta relationer som fått stå tillbaka pga avstånd, det handlar om om att testa, om att våga och att växa.

Jag kommer aldrig att med tillräckligt kraftfulla ord kunna uttrycka hur mycket mina vänner betyder för mig. Ni är stjärnorna på min himmel!

Med i min packning har jag alla de vackra gåvor jag fått, de fina breven och korten. De är en liten bit av er som följer med mig och som jag kan plocka fram i tunga, ensamma stunder när jag fylls av saknad - de kommer att påminna mig om att ni finns där ute och att ni älskar mig lika mycket som jag älskar er. Och att ni egentligen bara är 2 timmars (effektiv) flygtid bort. Det är en tröst! Jag kommer att tänka på er varje dag!

1 kommentar:

Jill sa...

Har du någon aning om hur mkt du betyder för oss!!?? Älskar dig!!! ♥♥♥