Jag är SÅ tacksam...

...för varma, vänliga, vackra och välvilliga vänner. Är hemma hos syster nu sedan närmare 40 minuter. Ska äta lite nattamat nu och sedan sova. I stort sett har jag haft en supertrevlig kväll, ett sms grumlade saker och ting lite - trots att jag vet att jag borde skaka av mig sms från just denna person. Ett klargörande telefonsamtal lättade det det hela en hel del i alla fall. Nu ska jag bara vara...med goda människor.

Nu promenerar vi vidare...

...troligtvis hemåt.

Från denna brasa till en annan...

Nu går vi mot majbrasan

Och snart 40 år Peter

Också smidig som bara den. I'm impressed!

32 år syster

Fortfarande smidig as hell

Middag

En hög med mat

Grillspettstillverkning

I väntans tider

Bredåker igen

Bredåker

Just got to have it!

Under min vistelse på Gran Canaria har jag kommit igång att läsa igen, jag läste massor förr men tappade sedan orken? geisten? intresset? Jag håller som bäst på med en andra bok som jag påbörjade under semestern. Alldeles nyss såg jag Oprah hylla "The Story of Edgar Sawtelle" av David Wroblewski med ord som att det var en av de absolut bästa romaner hon läst. Boken är Wroblewskis debutroman som han jobbat på i 10 års tid vid sidan om hans dataprogrammeringsjobb. Boken har rosats av kritiker och toppat NY Times bästsäljarlista. Boken har inte släppts på svenska ännu men när den gör det så ska jag absolut göra ett bokinköp.

Handlingen lyder som följer:

"Berättelsen om Edgar" (som den heter på svenska) är historien om en pojke, stum sedan födseln, som växer upp på föräldrarnas gård i Wisconsin. I den enorma ladan på gården driver familjen en kennel, och Edgar, med sitt eget speciella sätt att kommunicera genom tecken, får redan från början ett särskilt förhållande till hundarna. Framför allt gäller det tiken Almondine, som när Edgar föds bestämmer sig för att adoptera honom. När Edgar är i tolvårsåldern dör hans pappa Gar plötsligt, och Edgar, som är den ende i närheten när det händer, drabbas av enorma skuldkänslor eftersom han på grund av sitt handikapp inte kunnat larma ambulansen i tid. Han drar sig undan sin mamma och sluter sig alltmer inom sitt skal.

När mamman sedan inleder en affär med Gars bror och Edgar tycker sig se pappans spöke i regnet på gården blir det startskottet för en serie händelser som kommer att förändra familjen i grunden. Berättelsen om Edgar är en storslagen episk roman, en uppväxtskildring med den vackra naturen i Wisconsin som fond.

Look look!

Jag ljuger inte. Det blommar här.

Se en sån söt present som väntade mig på jobbet

Visst har jag en gullig kollega/roomie!

Valborgsmässoafton

Sitter ute på bron i solskenet och väntar på Jillan. Fåglarna kvittrar vårstint och solen värmer gott. Några timmars jobb väntar nu, misstänker att jag har en del mail och meddelanden att ta itu med idag. Det brukar vara så när man varit borta en tid.

Är det inte guld, så säg?

En helt renbäddad säng väntade mig.

To take the bad with the good

Primolut-Nor ("mens-uppskjutar-piller") är en gåva när man är ute och reser men "plågan" blir mer utdragen. Jag har känt det som om jag haft mens hela veckan, jag har varit öm här och där och tålamod och humör har påverkats vilket tyvärr B fått erfara vid i alla fall två tillfällen. Det jag sluppit är själva blödningen vilket är guld värt på en semesterresa. Inte tu tal om den saken! Jag känner fortfarande av de fysiska (och psykiska) symtomen och snart sätter väl resten igång också. Så med andra ord får jag "njuta" av att vara en Hormonella dubbelt så länge denna månad...

Nya insikter

Under min vistelse på Gran Canaria har jag kommit till nya insikter. Jag tror då det i alla fall. Jag känner mig inte redo att åka till Norge mol allena och jobba nu. Jag känner ett starkt behov av mina vänner just nu, mer än någonsin och mer än på distans. Det hade varit en helt annan sak om jag åkt dit för ett samboliv och haft möjlighet att skaffa nya vänner även tillsammans. Detta blev extra påtagligt då jag fick ett röstmeddelande på mobilen från Bærum angående det där jobbet jag sökt som lät spännande. Jag ringde ju upp arbetsledaren innan jag åkte iväg för att presentera mig och fiska lite om rekryteringsprocessen. De skulle kalla till intervjuer måndag och tisdag och då fanns ju ingen möjlighet för mig att ta mig dit för intervju. Hursomhelst hade arbetsledaren ringt mig på onsdagen och meddelat med entusiastisk röst att hon gärna ville träffa mig för en intervju. Jag kände paniken komma över mig där och då. Den slog emot mig som ett rusande tåg. Samtidigt kändes det fantastiskt med den goda responsen, det går att göra sig sedd och hörd och det behöver inte vara hopplöst att finna ett jobb (som man kan tro i dessa tider). Men jag är inte redo att lämna min trygga hamn för nytt land, nytt jobb och ensamhet - inte just nu. Jag måste vänta tills jag/vi vet mer om saker och ting...

Så jag har mer eller mindre beslutat mig för att nappa på Jills erbjudande att flytta till dem. De må verka patetiskt att som 33-åring flytta hem till sin syster med familj men för mig känns det rätt här och nu. Jill är min bästa vän, en fantastisk samtalspartner och en klippa, jag varken vill eller klarar lägenhetsliv och ensamhet. Så valet är enkelt. En sommar på landet med syster och gubbe, mina underbara syskonbarn, hennes trevliga och livfulla grannar och gräs under fötterna. Det är kanske inte det mest ultimata men det bästa alternativet för mig nu. Och jag känner mig välkommen och omhuldad. Sedan känns det faktiskt skönt att fly stan lite, jag kommer att känna en brinnande längtan efter att åka förbi huset men jag skulle dö och jag såg Daniel och M här i full fart med grillande eller vad som helst annat som hör husliv till - hur det än är så kommer det att kännas som om nån "inkräktar i mitt hus" och lever det liv jag skulle ha levt denna sommar. Jag vet hur det må låta men känslor är inte logiska! Hjärta och hjärna talar långt ifrån alltid samma språk.

Nyss när jag stod i köket och spolade upp ett glas vatten och tittade ut på gräset som är på väg att börja grönska så slog det mig, hur kände jag mig vid denna tid förra året? Jag vet inte exakt men jag är ganska säker på att jag med stor tillförsikt och längtan upptäckte våren här på gatan. Här på tomten. Här runt huset. Tanken slog mig att det hade varit önskvärt att få kliva in i mig själv denna dag för ett år sedan för att känna på känslan men insåg snabbt att det hade varit en dumhet av rang, inte hade det lyft mig minsta lilla utan snarare pressat ner mig i skoskaften.

Livet är föränderligt, det kan jag med all säkerhet konstatera!

Fresh as a daisy

Nu har jag duschat i vatten som inte stinker av klor, jag har gett håret en inpackning samt filat och smörjt mina fötter som plågats av barfotaliv, sand och flip-flops. Jag har även premiäranvänt min present DKNY Red Delicious, Be Delicious får jag testa en annan dag. Så på utsidan är jag fresh as a daisy...

I morgon är det lite jobb som väntar, det blir nog inte en full dag eftersom det är Valborgsmässoafton. Därefter måste jag handla lite och lämna in min Ellosretur på posten sedan drar jag mot Bredåker för Valborgsmässofirande. Fredag till söndag lutar det visst åt en husvagnstur med syster och familj + några familjer till. Ser fram emot samtal med syster, umgänge med folk, skratt, frisk luft, grillmat...come join me, B! :)

Hemma igen

Ett litet inlägg om resan kommer. Jag måste bara få ro det ner lite här först. Jag har debriefat lite med Jill i bilen på väg hem, höll nästan på att börja gråta när jag såg henne där på Kallax. Livet är lite tungt just nu. Eller rättare sagt tyngre än jag någonsin upplevt det förr. Så mycket som hänt här hemma under veckan jag varit borta, nästan all snö är borta från tomten, det har kommit upp lite blå blomster på gräsmattan och Daniel har tagit ut såväl utemöbler som grillen på altanen.

Jag har i alla fall packat upp resväskan, startat en maskin med tvätt, läst ett sorgligt men fint brev, gråtit lite och håller nu som bäst på att uppdatera mig i bloggar.

Återkommer som sagt senare men måste bara passa på att tacka B för en fin semester och för att du är du!

Inne igen!

Vi råkade ut för en liten incident för en stund sedan. Har suttit på balkongen i godan ro, njutit av samtal, vin och den vackra och värmande kanariska kvällssolen. Hur som helst...när vi ska gå in, tror ni att vi låst oss ute. Det borde inte ens gå. Vi drog igen dörren för att undvika att få in flugor i lägenheten och det var tydligen vårt misstag. Efter att ha försökt slita upp balkongdörren som inte ville ge sig fanns det inget annat att göra än att ropa ut över området och försöka få kontakt. Turligt nog var hade en tjej tvärs över gården balkongdörren öppen och hörde oss. Hon tillkallade i sin tur hjälp - men inte kom han in heller då vi hade nyckeln kvar i låset. Det krävdes att han fick ta ut låskolven ur lägenhetsdörren för att ta sig in. Det hela tog inte speciellt lång tid men jag hann känna paniken komma krypande. Nu är vi i alla fall inne och ska lägga oss. Det är längesedan jag sov ordentligt men i natt ska jag minsann sova i en säng. Annars då? Det blåste ordentligt när vi landade och det var nästan lite obehagligt när planet gick mer. I Las Palmas duggregnade det när vi landade men när vi anlänt till Bahia Feliz var det klart och soligt. Vi har solat på såväl balkongen som på poolområdet och tagit det mycket lugnt. Lägenheten är mycket fin och funktionell och vi har balkongen i toppenlage med utsikt mot havet och sol hela dagen. Morgondagen tar vi som den kommer men jag tror att det blir till att utforska omgivningarna en del. Nu är klockan snart 22 lokal tid och det är dags att sova. Det behövs kan jag tala om. Natt natt från Gran Canaria!

Det närmar sig...

Bye, bye!

Frukost

Nu är det hopp om livet

Det där är då ett fritidsresorplan men kan ju i och för sig vara det som går kl 06.

Nu överger jag min säng från i natt

Visst ser det cosy ut? Lite har vi fått slumra mellan 00 och 4:30 men nog har vi vaknat minst en gång i timmen. Som kudde har jag haft kavajen och som täcke min handduk. Morgontoaletten är gjord så nu ser jag nog så fräsch ut som det är möjligt denna tidiga morgon.

Här har folk "byggt bo"...

...i olika konstellationer. Men vi var först;-) Sitter och spelar Yatzy.

Detta blir en lång natt

Komfort är väl inte det rätta ordet. Vi har festat på lite kaffe latte och ägg- och ansjovisfralla. Nåt vin blev det inte på planet heller. Men lika det. Det känns som att firandet av semester kan/bör starta i morgon. B har gått för att kolla upp de där sov"tuberna" och vad det kostar att sova där. Kl 5:25 öppnar incheckningen i morgon i alla fall...

Väntan

Tack för skjutsen Daniel. Sitter nu vid gaten och väntar. Planet går 19:35, så det är en stund kvar. Roar mig gör jag på detta sätt. Mobilen är kul och bra till mycket. Väl på planet ska jag se om de har nån sån där drinkmeny. Det är så mysigt att sitta på planet, sippa på ett glas och veta att man är på väg mot semester. Nu har det i alla fall börjat smyga på mig att jag ska på trevligheter med gott sällskap. Nu ska jag kolla ett sms som just trillade in.

Prisa Ellos!

Paketet hann komma och jag har hunnit hämta det också. Det fanns en hel del bra där, visst tre plagg går på retur men det mesta var great! Med andra ord klarar jag min vecka där nere nu. Så glad jag blev!

Nu är jag i alla fall hemma, slutade lite tidigare idag för att hinna med det sista. Nu måste jag ju stuva om lite i resväskan och duscha. Jag känner mig redan lite trött, hur ska jag klara en hel natt sittande på Arlanda. Kanske det går att slumra till lite men jag vet ju hur det är från mina flygliftardagar. Inte är det lätt. Dels är det svårt att slappna av när man sitter där med allt bagage sedan är det inte lätt att hitta nåt underlag som är ok att vila på. De där armstöden i vänthallarna vid gaterna omöjliggör ju sånt. Men vi löser det nog. Vi har dessutom säkert mycket att prata om med tanke på att det var längesedan vi sågs och så har jag laddat väskan med en kortlek och super-yatzy. Gaten stänger 06:55 i morgon bitti så vi får ju köra igång tidigt på morgonen. Skönt!

Nu ska jag påbörja lite middag, det blir så avancerat som egna parisare på parisergrill, bröd och gurkmajonnäs.

Nu tar jag semester och laddar för varmare breddgrader!

En vacker och solig dag...

...får påbörja OCH avsluta min arbetsvecka.

Vrålhungrig!

Sitter och tänker på det där jäkla Ellos-paketet. Om det inte hinner komma i morrn måste jag rafsa ihop nåt mindre kul från garderoben och ta med. Har för lite top:ar med som det ser ut nu. Hoppas, hoppas, hoppas att det hinner komma! Håll tummarna för mig. Strax före 18 måste vi börja åka mot Kallax...Nu har jag i alla fall tagit itu med det mesta av förberedelserna, har naglarna kvar att måla men det tar jag i morrn. Frågan är vad man ska ha på sig när man far, det måste vara lite "comfy" med tanke på alla timmarna på Arlanda och timmarna på planet. Ett par svarta byxor blir det, ett par sköna promenadskor och en beige kavaj som ytterplagg. Men återstår gör nåt att ha upptill. Sätter återigen hoppet till det där paketet...

Min mage knorrar och kurrar, vi bestämde att vi köper nån hämtmat när han spelat matchen klart och den började kl 17, så det är ett tag kvar innan det blir middag. Inte blir det bättre av att se Per Morberg grilla ute i skogen. Eländes karl!

Pustar ut!

I går kväll när jag skulle svara på mobilen så fick den något frispel och hängde sig. Det skedde bara en gång och släppte sedan men efter det tappade den min ringsignal ("Iris" - Goo Goo Dolls) och ersatte den med nån hemsk Sony Ericsson-signal. När Jeanette ringde i morse och jag påmindes om det gick jag in för att ändra tillbaka ringsignalen och döm av min förvåning när jag inte hittade min musik. Jag fick lite "bad vibes" och kollade även kameramappen och bildmappen och de var tomma. Hemska, grymma tanke! Underligt också med tanke på att jag faktiskt lkegat och tänkt att jag borde bränna mina dokument på laptopen, tror aldrig att jag gjort det och datorn är väl snart ett år. Många foton har jag ju bara på denna dator och inte på stationära. Måste skaffa skivor! Nåja, tillbaka till mobilen, jag startade i alla fall om den och det gjorde susen, alla mina filer var tillbaka. Jag hann få stora skälvan där ett tag...

Förresten, tror ni inte att jag somnade på soffan i går också. Skulle bara se en film klart men det gick ju som det gick. Jag väcktes av ett av Daniels favoritprogram ("Hemsökta hus") för att de skrek så förbaskat. Då var klockan 03:30. Gjorde mig bara snabbt redo för sängen och kröp ner där för de sista timmarna av sömn.

I dag är det 42 dagar sedan jag senast såg B men i morgon är det dags. Det ser jag fram emot. Mycket! Detta med avstånd och lite speciell jobbsituation är inte direkt det roligaste men vi riskerar ju inte att trötta ut oss på varandra i alla fall (försöker se det positivt *s*). Vill inte ens tänka på hur länge det dröjer till nästa gång sedan. När jag kommer hem är det ju en Valborgshelg som väntar, Daniel drar till M och jag hade velat vara med B - men det går ju inte. Vi har ju precis skiljts åt och jobb väntar. Sedan är det ju en ekonomisk fråga också, det är inte riktigt rimligt att flyga upp och ner och fram och tillbaka varje helg.

Suck! Mina bröst värker och magen känns så där misstänkt svullen idag, jag vet att den är på gång och hade tänkt köra igång med Primolut Nor i kväll men jag vågar helt enkelt inte vänta så jag tog första tabletten redan i morse. För jag vägrar dras med mens på min semester! Då vill jag kunna mysa, sola, bada och inte ständigt känna mig ofräsch och leta toaletter.

Nu ska jag betrakta vårvindarna ute och glädja mig åt att jag sitter inomhus med filt om benen och kan se en film. Jag tänkte se klart filmen som jag började se redan i början av veckan. Jag förstår inte varför jag dragit så på det för den är ju bra...

Bytte vinet mot en GT

I'm glad...

Har kört en liten "dust" med resväskan.

Det var bra att den där beställningen hos Ellos hann gå igenom ändå. Har lite kris på top-fronten ser jag. Jag tänkte resa i ett par svarta långbyxor, med i packningen är en svart kjol, en solklänning, ett par vita shorts och tre par capribyxor (i vitt, svart och rött). Top:arna däremot...hmm! Jag hoppas paketet hinner komma på måndag. Det blir i så fall på det berömda att hinna få med dem.

Annars? Tycker att mobilen är fasligt tyst...Dricker lite vin men längtar efter en GT istället. Slötittar på TV. Funderar på livet.

Yes! Nu blir det middag!

Effektiv dag

Nu känner jag mig superduktig. Jag har ägnat timtals åt att sortera och slänga papper, har satt in dem i pärmar, märkt upp och gjort så fint. Så nu har min "viktiga papper-pärm" uppdaterats rejält och alla mina recept hamnat i en alldeles egen pärm. Jag som är en sån vän av ordning när det gäller det mesta är urusel på att ha ordning på mina papper. Det är som om luften går ur mig med alla dessa saldobesked från banken, alla tretusen pensionsbesked, lönespecifikationer, deklarationer, avtal, kvitton osv..osv. Men nu är det så fint! Och de dokument jag önskade hitta är återfunna. På måndag ska jag beställa ett arbetsgivarintyg för att påvisa att jag varit yrkesverksam sedan ska jag åka förbi hos polisen och kopiera pass, examensbevis och legitimation och få dem vidimierade och på så vis giltiga. Därefter är det bara att fylla i ansökningsformuläret och skicka det till SAFH för handläggning. I och med detta har jag en räkning på mellan 1000-1500 kr att vänta också. Avgifter för den norska auktorisasjonen ligger där någonstans.

Utöver det är håret färgat, ögonbrynsfärgningen är på G och middagen är i ugnen. Magen kurrar så det blir bra med lite mat. Senare i eftermiddag ska jag börja ta itu med resväskan.

Nu hoppas jag att maten är klar!

Originalen återfunna

Här går det undan. Middagen är förberedd. Nu ska jag färga håret och medan det verkar fortsätta att rensa bland papper.

Ledsen och irriterad

Ett par ord med en gammal bekant på MSN, en person som inte har koll på läget här men som fått en liten update nu. Ledsamheten ligger hela tiden under ytan på mig, det är en pressad och sorglig situation. Jag har noll ork för "salt i såren" och dessa ord var de som satte spiken i kistan denna förmiddag:

"ni som hade det mesta... tycker jag som amatörpsykolog att gräset är inte finare på andra sidan bara annorlunda... morsfarsan kämpade tills döden skillde dom åt... finns inte sånt idag.."

Tror inte folk att jag tänkt, analyserat, vägt, vänt och vridit. Ja, då känner de inte mig. Jag fattar inte beslut på impuls! Hur mycket jag än tänkt och tänker så finns inga garantier...

Lördag morgon

Pigg och alert! Somnade på soffan i går, vaknade vid 00:30, borstade tänderna och sminkade av mig, väckte Daniel som somnat på soffan nere och flyttade till sängen. Har sovit som en stock. Mycket skönt!

Solen tinade snabbt min frysta mjukkaka som jag lade på köksbänken för upptining nu på morgonen. Så nu sitter jag här med en nästintill "nybakt" leverpastejsmörgås. Mums! Jag har även hunnit planera middagen när jag var och grävde i frysen. Tidigare i veckan köpte jag lite färsk tortellini, i frysen hade jag rökt patronskinka och bacon, ost och grejer till en sås finns - så här serveras tortellinigratäng och sallad idag. Utöver det har jag hunnit skicka ett morgon-SMS till B, ta bort nagellacket på tånaglarna och klippa pannluggen *s* Avverkningen av min "to-do-list" har inletts. Tänkte ta det lite lugnt en stund nu innan jag fortsätter. Tror att jag ska hugga tag i resväskan först sen ska jag nog ta och färga håret och ögonbrynen i kväll. Rakningen av benen får vänta till "sista stund" så att det håller så länge som möjligt, likaså nagellackning.

Solen strålar idag och himlen är alldeles klarblå. Kanske blir det läge för en öppen altandörr idag.

B-film

Tänk att man redan på introt kan se att en B-film väntar.

Helgplaner

Just nu är jag helt knäckt av pappersrensning, middagsstök, middag och samtal (samt rödvin på toppen av det) och det blir inte nåt mer än att försöka orka se lite TVi kväll, de skulle visa nån thriller på TV4+. Kanske det blir lite kladdkaka till det också. Jag fick ju med mig 3/4 av kakan hem idag, mina vårdlagspolare var både få och på "diet" idag. Måste ju få smaka min kaka, som enligt utsago var god :)

(På TV visar de "Berg flyttar in" nu, huj så gammal Marcus Schenkenberg blivit...)

Planerna för helgen är mestadels relaterade till den kommande utlandssemestern. Jag ska:

• ansa pannluggen och ögonbrynen
• färga håret och ögonbrynen
• raka benen
• fixa manikyr och pedikyr
• tänka till/sortera om/packa färdigt

Men nu ska jag slå rot i soffan!

Ha en skön kväll...

"Det var inte bara vinet som var tungt"

Rubriken är ett Daniel-citat. Nu är vi båda totalt urlakade efter ett tungt men nog så viktigt samtal. Det är så mycket som snurrar där inuti som behöver ut...

Och genom vardagsrumsfönstret skiner kvällssolen

Middagsdags

Kvällens vin

Kopior återfunna dock inte originalen ännu.

Ska läsa mer. Har jag tur kanske de räcker. Men om polisen ska vidimera så vill de nog se originalen.

Sommerfugler i magen

Jag har just pratat med arbetsledaren på arbetsplatsen i Bærum kommune angående vikariatet jag sökt. En mycket trevlig kvinna. Det hade varit 7 sökande till vikariatet och tydligen skulle de kalla till intervju redan tisdag och onsdag nästa vecka. Det är ju sååå typiskt. Då är inte jag hemma. Det där jobbet lät ju så bra. Men hon var både trevlig och tillmötesgående och sade att hon hört mitt röstmeddelande och hoppats att jag skulle ringa tillbaka. Hon skulle i alla fall notera på min ansökan att jag är tillbaka den 29:e och frågade om de kunde nå mig på telefon innan det. Så det blir till att bära med sig mobilen mer aktivt än jag hade tänkt under semestern i alla fall.

Detta fick mig i alla fall att känna att jag måste ta itu med att fixa den där autorisasjon:en så att den blir klar, vill ju inte att det ska behöva falla på pappersexercis om ett jobb blir aktuellt. Så nu måste legitimationen fram...

Små ting som berör....

Så kom det igen.

Jag såg just på internetbanken att mitt flicknamn är tillbaka intill mina konton. Det känns så konstigt att se. Att gå igenom fotomapparna i jakt på de aktuella bilderna gjorde mig inte direkt spirande lycklig heller. Så mycket minnen, så många underbara dagar och fina år finns samlade där. Jag vet att det finns nya partners som inte tolererar bilder av ex. och tidigare liv, för mig är det helt makalöst korkat. Jag skulle hellre klippa av mig tårna än att slänga alla mina bilder från dessa 14 år, de betyder så oerhört mycket för mig och fungerar som minnesförstärkare - och som ventil. När ledsamheten kryper på och tårarna bränner är bilderna förlösande. Med varje människa följer en historia (som ofta inkluderar fotografier), hur kan man kräva av en partner att de ska kasta sina fysiska minnen? Nu är ju inte detta något som gällt eller gäller mig men tanken slog mig när jag satt och gick igenom mina mappar med foton, de betyder så mycket...så mycket!

Favoritmarinaden till fläskkött

Olivolja, salt, vitlök, soja, mortlad rosmarin och svartpeppar. Detta gifter sig sanslöst bra med fläskfilé, testa på grillen i vår!

Auktorisation för att jobba i Norge

Jag mailade FSA (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter) för att få information om hur jag skaffar legitimation/auktorisation för att jobba som arbetsterapeut i Norge. De hänvisade mig till Norska förbundet för ergoterapeuter (NETF). Jag mailade dem med mina frågeställningar och fortsatte därefter att leta mer information på deras sida där jag fann vad jag sökte. Mellan de nordiska länderna finns ett avtal för att underlätta dessa procedurer, på deras hemsida står följande att läsa:

Søkere med utdanning fra Sverige, Finland, Danmark eller Island omfattes av overenskomst om felles nordisk arbeidsmarked for visse yrkesgrupper innen helsevesenet og for veterinærer. Ergoterapeuter omfattes av denne overenskomsten.

Svaret jag fick från NETF var ett standardsvar på engelska och lät inte alls som någon förenklad ansökan. Så här löd svaret:

If you wish to work in Norway, you have to apply for a Norwegian authorisation as an occupational therapist. Please send the following documents to The Norwegian Registration Authority for Health Personnel (SAFH):

• Copy of your passport
• Copy of your diploma
• Detailed course descriptions from your school
• Detailed work descriptions
• Copy of a public registration as an occupational therapist from the country you have worked or/and the country you got your diploma
• Copy of a letter of good standing (certificate of current professional status) - confirmation from the authority who issued your registration witch state if you are fit to practice or not. (It can not be older than 3 months)
  

All documents need to be certified with a signature and stamp form a public office, and all documents need to be translated into either Norwegian or English and attached to a certified copy of the original document.

Jag hann nästan bli matt, med de sista två punkterna visste jag knappt vad som avsågs. Jag har nu kikat vidare på NETF:s hemsida och hittat mer, eller snarare bättre, information. Där står följande:

Ergoterapeuter fra Danmark, Sverige, Finland og Island må legge ved:

• kopi av eksamensbevis fra ergoterapeututdanningen
• kopi av autorisasjon/registrering i utdannelseslandet
• kopi av pass
• dokumentasjon på arbeidserfaring som ergoterapeut, hvis utdanningen er eldre enn 5 år

Saksbehandlingstiden er 4-6 uker for søkere med utdanning i Norge og Norden. For søkere med utdanning fra land utenfor Norden vil saksbehandlingstiden variere, da søknaden oversendes rådgiver for faglig vurdering.

Med andra ord slipper jag de där sista punkterna som jag tyckte lät krångliga. De gäller däremot för sökanden från andra länder än de nordiska. Skönt! Men hur det än är så innebär det att jag måste gräva fram (med andra ord: hitta) min pärm med viktiga papper där min legitimation finns. Den pärmen har jag inte sett till sedan vi flyttade till huset.

Angående jobb så försökte jag förresten ringa angående vikariatet i Bærum för att presentera mig lite och fråga lite när urvalsprocessen ska vara klar. Tyvärr fick jag inget svar men lämnade ett röstmeddelande och sade att jag skulle återkomma. Försöker på nytt i morgon.

Jag är glad att jag känner att jag har tiden att kolla upp saker och ting, att jag har internet som verktyg och god peppning/hjälp från människor omkring mig.

Stök i kök och lite annat

Här rullar det på. En kladdkaka är klar, den som ska med till jobbet i morgon. Nu håller jag på med en till, tänkte att vi kunde ha den i morgon till vårt "mat och prat". Jag bakar ju nästan aldrig numera så det är ju läge att passa på när allt finns framme på bänken och ugnen är varm. Just nu håller jag på att smälta chokladen. När kakan är i ugnen ska jag marinera fläskfilén, även den till morgondagens "mat och prat" och därefter måste jag leta fram lite bilder på min stationära dator till lite jobb-bus som är på gång i maj. När jag var in i gästrummet och slog på datorn såg jag resedokumenten, passet, de 21 euros jag fick av Daniel som han hade kvar i kontanter efter sin resa (så gulligt!) osv och slogs av reslängtan. Tyvärr kan ju lyckan över att jag ska iväg grumlas av annat och som vanlig handlar det främst om framtidsfunderingar. Och såklart det där med att jag och B inte kan ses så ofta. Det blir i alla fall fantastiskt att få en hel vecka tillsammans, till och med lite drygt det eftersom vi ska socialisera på Arlanda såväl före som efter resan. Så mycket sammanhängande tid har vi aldrig haft tillsammans förr. Jag hoppas att vi hinner ro oss ner massvis under denna vecka. Det behöver vi båda två, både på individuell som relationsmässig nivå.

Inte många dagar kvar nu...

Kakan är klar

Och det doftar underbart här

Kladdkaka in the making

I morgon är det min tur att ha med vårdlagsfika så jag håller som bäst på med en (dubbel sats) kladdkaka med diverse extra-smask i form av hasselnötter, mörk choklad och nougat.

100 gram smör
2,5 dl strösocker
2 ägg
1,5 dl vetemjöl
4 msk kakao
1 tsk vaniljsocker
0,5 tsk salt
50 gram mörk choklad
50 gram hackade hasselnötter
smör och kokosflingor till formen
ca 100 g Odense nougat

Sätt ugnen på 175 grader.Smält smöret i en kastrull.Tag kastrullen från plattan.Vispa ihop socker och ägg i en bunke. Använd en manuell visp eller en matsked.Vispa ner mjöl, kakao, vaniljsocker, hasselnötter och salt. Smält den mörka chokladen i vattenbad. Rör ner det smälta smöret i bunken, lite i taget. Blanda ner den smälta chokladen.Smörj och bröa en form (ca 24 cm i diameter) med kokos och häll ner smeten i formen. Grädda ca 16-20 minuter, mitt i ugnen i 175 grader. Testa med 18 minuter första gången. Låt kakan svalna 5 minuter. Hyvla på ett lager nougat på kakan, med hjälp av en osthyvel. Nougaten smälter och du kan breda ut nougaten jämnt över kakan med hjälp av en slickepott, bakpensel eller ännu hellre en bakpensel i silikon. Servera ljummen eller kall med vispad grädde eller glass. Ett annat tips för att få lite brytning till allt det söta är att visa grädde med frusna bär så har du ett glassliknande syrligt tillbehör till kakan.

Torsdag

Inleder med ett stort grattis till Tove på 32-årsdagen! Smaska nu en massa musmig tårta idag! :)

Tyvärr, tyvärr gick inte ordern till Ellos att makulera en jag får väl sända allt på retur när det kommit. Jag såg att jag fått ett leveransbesked kl. 04:20 i morse.

Jag har frågat Daniel om vi kan ta en "mat och prat" på fredag och så blir det. Hade funderat på oxfilén jag har i frysen men med tanke på vad han berättat om deras kost där på Gran Canaria kanske det inte är direkt efterlängtat? *s* Det blir i alla fall himla bra att få prata om det som känns aktuellt och viktigt och bolla lite ting känner jag. Jag hoppas att det blir en bra dialog.

Så har denna arbetsdag kickat igång och innebär för min (och en kollegas del) ett informationsbesök till Värkstaden för att berätta om vår verksamhet, lite om ergonomi och hjälpmedel och smärthanteringsgruppen.

...och så har jag ångrat mig!

Efter en riktig djupdykning i garderoben så har jag nog så att jag klarar mig ändå. Har försökt makulera min order men det går bara inte, det brukar inte vara nåt problem men nu är det hopplöst. Möjligtvis beror det på att jag valt expressleverans och att det på nåt sätt låser ordern då. Det blir till att ringa dem 07:30 i morgon då de öppnar.

Får lite panik över detta med kläder till resan. Daniel berättade att de haft mellan 25-30 grader varmt. Här är man ju långtifrån rustad för såna temperaturer ännu.

Det har gått hyfsat känslomässigt i kväll faktiskt men besöket ner i förrådet för att leta fram skor kändes. Det är de underligaste sakerna som kan väcka min ångest. Tankar om de saker jag såg där nere satte igång allt. Jag såg våra utemöbler. Jag såg de uppblåsbara nackkuddarna som jag och Daniel haft på en av våra USA-resor. Jag såg mina skor, var ska jag göra av mina skor sen? Det är inte skornas förvaring i sig det handlar om utan det är nog mer metaforiskt för hela situationen. Känslan av att inte ha nåt eget hem. Jag påminns ständigt om läget...and I hate it!

Vild chansning

Jag har precis kastat iväg en order till Ellos. Jag insåg när jag började packa att jag knappt har några shorts/capribyxor inför resan. Jag tog expressleverans vilket innebär att produkterna ska vara hos mig tidigast måndag kl. 15. Kommer de tills dess så går det. Annars icket. Så håll nu tummarna!

Hämtar andan lite...

...innan cykeln väntar. Solen är fantastisk idag.

-45 kr på kontot

Japp, så ser det ut. Det är nog premiären med minus. Det måste ha varit nåt som dragits sent eftersom jag noggrant handlade inom ramen för det som fanns på kontot i går. Med andra ord blir det till att leva snålt de här sista dagarna innan resan. Jag förde över lite pengar till min reskassa tidigare för att säkra fickpengarna för resan och det är det som totalt dränerat mitt konto nu. Men så får det vara. Det finns mat i i frysen, hyfsat i kylen och skafferiet sen kommer ju Daniel hem och kan säkert handla lite fil och mjölk om sånt skulle behövas. Annars går det ju att "nalla av" mina fickpengar men det vill jag verkligen inte. Att göra det bästa av resan känns som ett stort prio just nu.

Jag pratade en del med B i går och fick utlopp för en del av det där som känts tungt under påsken. Det var skönt. Vi samtalar så himla bra och det kommer så mycket klokskap ur den där människan. Vi pratade bland annat om detta med mig och Daniel och min/vår önskan om att förbli goda vänner och det känsliga i de nya relationerna. För inte är det helt enkelt. Skulle jag säga det så skulle jag ljuga. Det är så tudelat, å ena sidan vill jag veta hur de har det, hur det går och fortskrider, å andra sidan vill jag inte verka nyfiken och trampa på några tår och någonstans finns säkert en rädsla för att jag ska känna mig ledsen inombords av att tala om allt detta. Jag känner ju samma sak åt andra hållet också, att han ska känna frihet att fråga om han vill osv. För ska vi kunna vara och förbli goda vänner så måste ju sånt här kunna ventileras och inte ligga som en "het potatis" och pyra de gånger vi ses/pratar. Ta t.ex. detta med deras resa, jag vill ju veta hur de haft det, vad de gjort, hur det gått/känts osv. Och då menar jag inte bara historier om sevärdheter och lata dagar på stranden.

På tal om det så kanske jag borde påminna alla om att jag längtar efter resan! :) Hör det förr måntro?

Havets läckerheter

Med undantag för en saftig köttbit några gånger per år skulle jag kunna leva på havets läckerheter. Jag fullkomligt älskar inlagd sill, surströmming, saltsill, lax, röding, sik, tonfisk, ansjovis, abborre, musslor, bläckfisk, räkor, kräftor, krabba, rom - torkad, inlagd, rökt, kokt, halstrad, gravad, stekt, i soppa. Variationerna på godsakerna som havet har att erbjuda är oändliga! Och smakerna sanslösa.

Och, icket att förglömma; sushi!

Jag försöker verkligen fokusera på det positiva

Tror att jag lugnat ner mig lite nu men jag blir bara så arg, frustrerad och ledsen över det där jag skrev om tidigare i kväll. Jag blir galen över att det inte går att resonera. Jag kan inte göra något rätt. Den personen kan inte göra något fel. Ska det diskuteras så vill jag göra det öga mot öga eller åtminstone på telefon, jag orkar inte SMS-bråka. Tyvärr är det det enda som gäller och då får det vara för min del. Jag svarar inte längre på elaka, hånfulla och otrevliga SMS. Detta kom ju "som på beställning",som om det inte är nog redan....

Dagen har ändå varit fin på det stora hela; har haft en bra dag på jobbet, lite akutgrejer men inget som inte gick att lösa, har fått prata en hel del med B efter en påsk då vi inte kunnat ha så mycket kontakt och sedan har jag ju lunchat med Gunilla. Nu sitter jag och kikar på "Andra Avenyn" och när det är slut ska jag ta ett nattsamtal med B innan sängen kallar på mig.

I morgon då? Jobb såklart, sen hoppas jag att Annika vill träna lite. När jag kommer hem antar jag att Daniel är hemma. Fast jag vet inte säkert vilken tid de anländer hit. Eventuellt stannar han med M på nåt hotell om hon inte tar sig hem till Kiruna under morgondagen. Middagen för morgondagen har jag redan planerat, det blir resten av laxröran, en bakpotatis och sallad. Den där röran blev riktigt lyckad måste jag säga!

Bäst jag kollar TV:n nu innan jag missat allt...

Vad är detta?!

Snön vräker ner! Det ska ju bort, bort, bort nu...

Det kan inte hjälpas...

...tron och hoppet väcks sedan kommer bakslaget.

En del besitter verkligen förmågan att vända allt till och få det att låta som de är den utsatta, den det är synd om och kan inte alls sin egen skuld i situationen.

Det är svårt att sluta hoppas men hur många gånger ska man behöva få kniven i ryggen av en och samma person innan men ger upp?

Dagens middag

Pitabröd med en fyllning av grönsaker och en röra av lätt creme fraiche, hårdkokt ägg, kallrökt lax, rödlök, dill, salt och peppar. Detta ska avnjutas till filmen jag inte orkade se klart i går.

Vardagen har anlänt

Av väder och temperatur att döma väntar en riktigt fin dag idag. Hoppas på en mjukstart på jobbet. Idag blir det lunch med Gunilla innan hon åker söderut igen. Förresten, denna tid om en vecka sitter jag på ett flygplan som just ska lyfta emot Spanien.

Hänvisar till kudden nedan

Nu ligger jag i sängen. Ska läsa några ord innan jag stänger mina blå. Jag ber härmed ödmjukast om angenäma drömmar i natt. Kanske några som involverar att vara/leva i tvåsamhet, i ro och harmoni. Kanske en resa. Eller sommar, frid, ledighet och värme. Nåt trevligt vill jag ha i alla fall. Väntar fortfarande på det där natt-sms:et som jag hoppas (och tror) ska trilla in i kväll. Jag är ordentligt trött nu känner jag så nu säger jag godnatt!

Inte det SMS jag väntat på...

...men trevligt likväl. Detta kom från mamma i kväll:

Hej du! Vi vill tacka dej för "titt-in:et" idag. Det värmde verkligen! Du ska veta att du är välkommen åter när du känner för det. Stor KRAM.:-)

F-n!

Jag blir så trött! Våren är min årstid, jag vill inte dras med såna här känslor, funderingar och denna oro nu. Jag vill njuta till fullo. Jag har sagt det förr och jag säger det igen - jag behöver verkligen den där get-away:en med B nästa vecka!

Jag måste få in ny energi, nytt ljus och nytt hopp!

Aftontankar

Jag har haft en rent ut sagt "skitig" eftermiddag. Solen har strålat från en klarblå himmel, altandörren har stått öppen och den härliga vårluften har strömmat in i huset. En stund på altanen, värmd av solens strålar gjorde mig så ledsen. Jag vill vårstäda, pyssla och pynta inne. Jag vill rensa rabatterna från det döda och se det nya spira. Jag vill planera för att ta fram utemöbler och grillen. Jag vill ta tillfället i akt såna här dagar och hänga ut tvätten på tork men det är även dessa tankar som totalt dränerar mig på energi. Besöket hos mamma och pappa inledde nog denna bana av negativa tankar. Flashbacks av minnen. Att köra Saaben kändes sorgligt. Att komma hem....hit var så tungt. Ett ganska intensivt MSN/SMS:ande med två ledsna vänner har spätt på det hela ytterligare. Varför är livet så hårt emellanåt? Är det inte nu, vid 30+ som livet ska vara som bäst? Är det inte nu man ska leva i en stadig relation, ha sin egna lilla plats på jorden, ha trygghet, stabilitet och känna sig totalt tillfreds? Jag vet att detta kan vara något av en utopi, men jag hade det...ja, det hade jag. En känsla, en nog så stark förvisso, förändrade allt...

Just idag känner jag mig så där ensam, otrygg och ramlös. Det är en helvetisk känsla ska jag tala om. Ett SMS från rätt håll i afton skulle nog lätta detta sinne - och jag tror faktiskt att det kommer.

Jag kanske borde tänka mer på det där jag skrev ovan? Kanske ligger det där döda och förmultnade jag bör rensa bort för att se det nya spira inom mig själv denna vår - och inte i rabatterna.

11 grader i skuggan

Japp, våren har anlänt på riktigt!

Påskhelgen är slut

Jag har gjort det bästa av denna påsk med hjälp av goda vänner. Tack tack för att finns och är världens bästa! Gårdagen var trevlig, det är alltid mysigt att umgås med syster yster och hennes rara familj. Maten var fantastisk god, grillat är ju bland det underbaraste som finns när solen börjar titta fram. Två av de tre filmerna vi såg hade jag sett förr, en ("The Brave One")valde jag medvetet eftersom jag tycker att den är bra, den andra ("Efter Bröllopet") hade jag glömt bort att jag sett tidigare men det gjorde absolut ingenting för den är så fin och sorglig. Den tredje filmen,"Henry Poole Is Here", är inget som jag lär lägga på minnet däremot.

Jag kom hem för drygt en timme sedan, efter ett stopp hos mamma och pappa där det bjöds på en kopp kaffe. Det var trevligt att träffa och prata lite med dem. Det sker ju inte ofta nuförtiden. Därifrån åkte jag och lämnade tillbaka filmerna på Kioskpiraten och sedan och handlade lite sallad, mjölk, tandkräm och kebabsås på Kvantum. Dagens middag blir kycklingkebab (pitabröd, kycklingkebab, vit kebabsås och grönsaker). Nån som testat? Det blir premiären för mig i alla fall. Har ätit kebab med kebabkött och souvas och det är ju fantastiskt gott. Kanske även detta kan vara en höjdare.

Sedan jag kom hem har jag packat upp väskan, startat en maskin med disk och en med tvätt, duschat och sitter nu här i soffan och njuter av den friska luften som strömmar in genom den öppna altandörren. Solen strålar ute och det droppar inte från taket utan fullkomligt porlar. Våren är med all säkerhet här.

I dag är det måndag, det innebär att det bara är en vecka innan jag sätter mig på planet mot Stockholm där jag och B kommer att träffas och ägna 11 timmar i väntan på att planet lyfter mot Gran Canaria. Vi reser från Stockholm eftersom vi kommer från olika platser och för bådas del innebär det att vi måste åka dit kvällen innan för att vara på plats i god tid innan planet går 07:55 på tisdag morgon. Samma lika blir det när vi kommer hem sent på tisdagen, vi får ägna natten väntande på Arlanda tills dess att vi kan flyga hem på onsdag morgon. Men vad gör man inte? :) Jag känner mer och mer att jag längtar, vill iväg, behöver iväg...Idag plockade jag upp SuperYatzy från förrådet för att ta med på resan, jag funderar på att ha den i handväskan, likväl som en kortlek så att vi kan roa oss med det där på Arlanda.

Jag har förresten plockat upp resväskan också och tänkte så smått börja plocka ner saker i den, måste sondera garderoben och se vad jag har för sommarkläder...och så denna evinnerliga, embarmerliga skofråga. Ett par flip-flop ska då med och ett par skor som är sköna att promenera i, sen vill jag ju även ha med ett par lite sötare/finare skor för kvällarna.

I morgon väntar jobb igen, typiskt när solen ääääntligen tittar fram men jag gråter inte. Det känns helt ok att träffa arbetskompisar och kollegor igen, tänka på annat...Återigen, ska inte klaga. Jag har tagit mig ut, sysselsatt mig, haft trevligt och kul - tack vare fantastiska vänner. Men jag känner ändå att jag går ner mig lite när jag kommer hit, till ett tomt hus...det som var mitt älskade hus. Jag älskar fortfarande huset men saknar allt som det innebar och innehöll. B sade för en tid sedan att jag nog inte insett att jag går igenom en sorgeprocess och visst är det så det ligger till. Jag har stunder då det känns helt ok, hoppfullt och jag känner att saker och ting kommer att lösa sig men så har jag även de där stunderna då jag blir livrädd, tror att jag är galen som utsätter mig själv och andra för detta och att allt kommer att bli pannkaka. Det går bättre och bättre men en vecka helt ensam här i huset är inte direkt till fördel. Jag saknar Daniel här; lite ljud och liv och rörelse innanför dessa väggar. Jag hoppas hur som helst att han kan njuta mer av sin ensamma vecka i huset...

Öppna landskap